Brexit skärper energiläget
Storbritannien blir av med EU:s pengar för infrastruktur inom energiförsörjningen i och med brexit. Britternas program för ny kärnkraft kan, trots att det är omstritt, få ett uppsving eftersom öriket måste bli mer självförsörjande då det gäller el.
Ett brittiskt utträde ur EU påverkar både framtida investeringar i gas- och elöverföring och samarbetet med EU:s energiorganisationer.
Men det behöver inte vara något problem, det finns betydligt svårare frågor än energin i samband med brexit, påpekar experter.
Byggnadsarbetet på grunden för Storbritanniens första nya kärnkraftverk på över 20 år, Hinkley Point i Somerset i sydvästra England, har startat på allvar. Det är statliga franska Edf som tillsammans med China General Nuclear ska bygga två nya reaktorer på området.
Projektet går framåt trots motstånd från miljöorganisationer och trots kritik från bland annat FN för att de brittiska myndigheterna inte förankrat kraftverket hos sina europeiska grannar.
Hinkley Point är startskottet på ett kärnkraftsprogram som skulle ge Storbritannien ett flertal nya reaktorer de närmaste åren. Det brittiska utträdet ur EU innebär i sig inga förändringar i kärnkraftsplanerna, det viktiga är att trygga britternas egen elproduktion, påpekar Marco Siddi, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
– Brexit innebär knappast någon förändring i planerna på ny kärnkraft, det utträdet däremot kan medverka till är att det blir lättare att få statliga, brittiska pengar till kraftverksbyggena, säger Siddi.
Han understryker att den stora frågan i Storbritannien ändå just nu är en effektivare energianvändning. Att kunna använda både el och värme effektivare kräver stora investeringar både av kraftbolag och av industri, men också av enskilda hushåll, konstaterar Siddi.
Någon direkt inverkan på den brittiska energimarknaden har
brexit enligt de flesta bedömare inte.
– Brexit påverkar mycket i det brittiska samhället, men energibranschen hör inte till det, säger den brittiska energiexperten Alex Barnes.
Han konstaterar att man givetvis kan skapa problem även inom energibranschen, men just nu fungerar både handeln med el och handeln med gas mellan Storbritannien och EU bra.
Det som däremot fungerar sämre är Storbritanniens interna elmarknad. Nu funderar nämligen den konservativa regeringen att införa ett pristak på hushållens elräkningar, skriver tidningen Sunday Times.
Enligt tidningen anser regeringen att hushållens elpriser inte avspeglar produktionskostnaderna och fluktuationer på marknaden, utan att stora elbolag i stället tar ut för höga priser. Förslaget är att den reglerande energimyndigheten ska få sätta gränder för elpriserna.
Storbritannien var det första europeiska landet att avreglera sin elmarknad och till exempel de nordiska länderna utvecklade avregleringen enligt brittiskt exempel.
Inverkan på sikt
De långsiktiga konsekvenserna av brexit kan enligt en del experter bli många. EU har satsat mycket på infrastruktur inom unionen, då det gäller energi både på gasledningar och på elöverföring.
Storbritannien har stora planer på att bygga ut elöverföringen mellan öriket och Mellaneuropa de närmaste åren, överföringskapacitet som britterna nu kan få betala för utan stöd från EU.
Det finns knappast någon risk
för att existerande överföringskapacitet för både el och gas bryts, konstaterar forskarna David Buchan och Malcolm Keay i en studie för The Oxford institute for energy studies. Däremot uppstår en osäkerhet då det gäller den framtida utvecklingen av transmissionen, påpekar de.
”Britterna behöver inte oroa sig för sin energisäkerhet på grund av brexit, men det gäller att överväga de negativa konsekvenserna av att inte längre vara en del av EU:s gemensamma energisäkerhetspolitik och av att sakna den gemensamma förhandlingsstyrka EU har”, skriver forskarna.
På den positiva sidan noterar de att britterna nu har en möjlighet att bygga upp den egna energiförsörjningen som ger energisektorn en möjlighet att utvecklas.
Lawrence Slade, vd på den brittiska energiindustrins intresseorganisation är på samma linje.
– Handeln med Europa har gett Storbritannien tillgång till konkurrenskraftiga och diversifierade energikällor och det är viktigt att vi fortsätter att ha en relation till EU som möjliggör en effektiv överföring av gas och el över gränserna, anser Slade.
Mer än två år
En viktig del av den interna brittiska energipolitiken är utbyggnaden av kärnkraften. Förutom Hinkley Point är ett nybygge i Moorside, Cumbria aktuellt. Där har tanken varit att beställa två reaktorer av Toshiba-ägda amerikanska Westinghouse. Företagets ekonomiska svårigheter har ändå lett till att britterna nu vänt sig till koreanska Kepco för att få reaktorerna byggda.
Kepco väntas köpa in sig i fö- retaget NuGen som är det företag som i praktiken står för bygget. Koreanerna behöver en europeisk referens för sin reaktortyp och kostnaderna för reaktorerna väntas, om de blir koreanska, bli betydligt lägre än kostnaden för Edf:s reaktor i Hinkley Point.
– Jag tror att Hinkley Point kan komma att bli det enda nybygget, säger för sin del Alex Barnes. Kärnkraftens konkurrenskraft är inte särskilt bra.
Den brittiska kärnkraftsindustrin kommer däremot i och med Brexit att tvingas förhandla om avtalen inom EU:s gemensamma kärnenergiorganisation European Atomic Energy Community, Euratom. Vilken effekterna av det blir är enligt bedömare fortfarande för tidigt att säga. Kärnkraftsindustrin behöver mer än två år för de förhandlingarna, uppger experter.
Euratom jobbar med gemensamma kärnsäkerhetsfrågor, med forskning och utveckling, bland mycket annat. Organisationen har också ingått avtal med kärnenergiorganisationer utanför EU, organisationer som britterna nu behöver egna avtal med.
För EU:s energipolitik har britternas brexit ingen större betydelse. EU har visserligen importerat brittisk gas, men gasproduktionen minskar hur som helst nu och britterna behöver sin gas själva, påpekar Marco Siddi.
– Norge som inte heller är ett EU-land är en viktigare gasleverantör och gashandeln kan verka på samma villkor som mellan EU och Norge, säger han.