Populär ungdomsserie kritiseras för att glorifiera självmord
Psykisk hälsa En ny Netflix-serie får nackhåren att resa sig på suicidalexperter i Australien, USA och Sverige. Bara man vågar prata är det okej, tycker den finlandssvenska krisarbetaren Oscar Lehtinen.
Hannah Baker har tagit livet av sig. Hon lämnar sju kassetter efter sig, och i takt med att Clay Jensen lyssnar på dem klarnar orsakerna till självmordet. Det är i korthet upplägget för den nya ungdomsserien 13 skäl varför på Netflix.
Serien, som bygger på Jay Ashers bok, är den mest omtwittrade serien hittills i år. Med tanke på att Netflix inte avslöjar tittarsiffror är Twitterfrekvensen ett sätt att bekräfta att en serie nått ut till stora massor.
Kritik och försvar
De senaste veckorna har det varit en hel del uppståndelse kring serien som producerats av sångerskan Selena Gomez. Till exempel Aftonbladet skriver att svenska popstjärnan Zara Larsson raderade sina kritiska tweets om att serien romantiserar självmord, efter att Gomez fans hoppade på Larsson.
Men Larsson är inte ensam om att vara kritisk. En förening för psykisk hälsa i Australien gick ut med en varning om serien, eftersom många kontaktat dem efter att ha sett den. Verksamhetsledaren för en amerikansk förening, vars syfte är att förebygga självmord, befarar att unga kommer att följa Hannahs exempel.
Det som väcker mest anstöt är hur seriemakarna väljer att visa själva självmordet, enligt bland andra svenska suicidforskaren Ullakarin Nyberg.
– Vi vet att det är riskabelt att titta på själva självmordshandlingen, särskilt om man ser på serien utan en vuxen närvarande så man kan diskutera känslor som väcks, säger Nyberg i Sveriges radio.
Nic Sheff, som ligger bakom ett av avsnitten i serien, skrev nyligen en kolumn där han säger sig vara stolt över hur självmordet visas. Sheff, som själv försökt ta livet av sig, tycker att det är viktigt att visa självmord på ett avskräckande sätt för att krossa myterna om att det är en lättnad.
– Vi måste fortsätta prata, fortsätta dela och fortsätta visa tonåringarnas vardag. Allt annat är inte bara ansvarslöst, utan också farligt, skriver han.
Ullakarin Nyberg tycker att serien kunde ha tagit upp alla möjligheter som finns för att undvika självmord.
Låg tröskel ta kontakt
En av de möjligheterna är att ta kontakt med någon när det känns fel. Är man ung och pratar svenska i huvudstadsregionen går det att ringa eller e-posta Krisjouren för unga, ifall man inte vill ta upp problemen i skolan eller hemma. Under jourtid kan man också promenera in på krisjourens kontor på Albertsgatan.
– Det är få som kommer hit utan att ha bokat tid. Vi har funderat på varför. Kanske de finlandssvenska kretsarna är så små att man inte vill riskera att stöta på någon man känner när man mår dåligt, säger Oscar Lehtinen som är en av krisarbetarna.
Varken han eller hans kolleger har noterat någon skillnad efter att 13 skäl varför kom ut i mars. Just nu är det många som behöver hjälp, men det varierar under året. Lugnast brukar det vara i början av hösten.
– Då är motivationen oftast som högst.
På våren ökar tröttheten, medan sommaren antingen kan betyda en paus från problemen eller att de eskalerar. Många som kontaktar krisjouren är högskolestuderande, men eftersom medelåldern är 20 betyder det att även skolelever hör av sig. Mobbning finns ofta med på ett hörn. Det talas mycket om hur oroande det är att unga mår dåligt. Är du, som har kontakt med unga varje dag, extremt orolig? – Nej, inte egentligen. Det är inte farligt att må dåligt, men det är farligt att inte ha någon att prata med. Det är viktigt att vi kan prata om psykisk hälsa.
Lehtinen har hört om 13 skäl varför och kritiken mot den, men han har inte hunnit se den. Han är mån om att följa med det som diskuteras bland unga och uppmanar alla föräldrar att försöka hänga med.
– Vi ska våga prata med våra barn också om saker som är svåra att prata om.
Jourmottagningen på Albertsgatan 33 är öppen ti–to klockan 9–12.