Bibb sjunger migrationens blues
Från medborgarrättsrörelsen i USA till bluesartist i Sverige. Musikern Eric Bibb sjunger om sökandet efter en trygg plats i föreställningen Tales from a bluesbrother.
Miljontals afroamerikaner lämnade segregation och misär i den amerikanska södern när bluestrubaduren Eric Bibb växte upp i New York. På nya skivan Migration blues, drar han paralleller mellan deras situation och dagens flyktingrörelser mot Europa. Själv har han bott över hela världen och ser sig numera som en ”världsmedborgare”.
– Migration är sökandet efter en plats på jorden där man är trygg, där man kan undvika våld och krig och ta hand om sin familj, bortom den rena överlevnaden. Det har jag varit med om. Jag känner mycket gemensamt med dem som flyr från våld, säger han.
Det var på 70-talet som Eric Bibb slog sig ner i Sverige. Här är han relativt okänd, även om han turnerar världen runt med sina gitarrer. Trots att han växt upp med bluesen – och spelade gitarr redan som 8-åring – var det i Paris han fann sin egen väg in i musikgenren, via ett möte med Mickey Baker. Genom åren har det blivit fler än 35 skivor.
Hans son, skådespelaren och dansaren Rennie Mirro, tyckte att det var dags att återberätta pappans berättelse. Föreställningen Tales from a blues brother har premiär på Rival i Stockholm 12 maj och handlar om Bibbs personliga resa. Ola Lindholm har skrivit manuset.
Medborgarrättsrörelsen
Hans berättelse börjar i 50- och 60-talets USA. På ett foto syns fadern Leon Bibb under den kända marschen till Selma i delstaten Alabama, där Martin Luther King krävde lika rättigheter för svarta människor. Vid faderns sida står storheter som Harry Belafonte och Joan Baez.
– Jag kände mig aldrig riktigt hemma i USA, även om jag var privilegierad som son till en berömd sångare. Men trots att han var kändis kände jag att man betraktade oss som andra klassens medborgare.
Med skrönor och bluessånger, både sina egna och andras, vill Eric Bibb ta publiken tillbaka till rasmotsättningarnas tid i USA. Han påminner om hur svårt det har varit för svarta att betraktas som jämställda medborgare där. Och nu har läget förvärrats igen.
– Det är uppenbart att vi ser en upprepning av våld mot svarta. Det beror på att vi inte har rättat till historien, vi lever fortfarande med slaveriets arv, säger han.
Även i Sverige upplever Bibb att klimatet har hårdnat. Den varma famn och trygga fristad han fann på 70-talet har blivit kallare.
– Jag vill uppmuntra den som vill lyssna att återvända till den öppenhjärtiga inställningen, det är den som behövs i världen. Och jag har upplevt så många gånger hur en sång kan inspirera folk att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål.