Halla-aho kan bana väg för SFP och KD
Dyra morgongåvor till partier som räddar Sipilä från förtida val
Väljs Jussi Halla-aho (Sannf) till ny partiordförande efter Timo Soini kan det uppstå en regeringskris eftersom det råder oklarhet om det nuvarande regeringsprogrammet duger för Halla-aho. Ifall Sannfinländarna förpassas i opposition är det sannolikt att det blir SFP och KD som kallas in för att rädda Centerns landskapsreform och Samlingspartiets valfrihet i vårdreformen. Den bedömningen gör Markku Jokisipilä, chef för centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet.
– Går budet till SFP och KD har de här partierna utmärkta möjligheter att begära dyra morgongåvor för att de rycker in och räddar reformerna. Garanterat skulle frågan om Vasa sjukhus tas upp, säger han. Och experimentet med att 2 200 elever ges rätt att välja bort det andra inhemska i grundskolan skulle slopas.
Sällan har det varit lika spännande att följa med turerna i dagspolitiken som just nu: Ovissheten beror på Sannfinländarnas ordförandeval där Europaparlamentarikern Jussi Halla-Aho och Sampo Terho tävlar om vem som tar över efter Timo Soini. Väljs partielitens förhandsfavorit Sampo Terho kommer han att fortsätta i Soinis fotspår. Men om Halla-aho vinner, kan det bli förändringar i regeringssammansättningen. Den bedömningen gör Markku Jokisipilä, chef för centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet.
– Samlingspartiet och Centern är väl medvetna om att Sampo Terho är en del av partieliten och inte kommer att sätta käppar i hjulen för regeringens arbete, men Halla-aho är ett oskrivet blad, säger Jokisipilä.
Det jämna racet mellan de två huvudordförandekandidaterna märks genom att Terho, som har betecknats som den mer moderata ordförandekandidaten, har skärpt tonläget. Uttalanden om att Finland inom en snar framtid kan stå inför en folkomröstning om att lämna EU är inte förenliga med regeringsprogrammet och faller inte i god jord hos de övriga regeringsparterna.
– Än så länge ska man se utspelen som marknadsföringsjargong riktad till de partimedlemmar som är på väg till kongressen i Jyväskylä där Soinis efterträdare väljs. Först efter valet klarnar det om det var tomma ord under valrörelsen. Om Sannfinländarna aktivt börjar propagera för ett finskt EU-utträde hamnar partiet nog i opposition.
”Märkligt om han stannar i Bryssel”
Jokisipilä förundrar sig över att Halla-aho har låtit förstå att han kan komma att stanna kvar i Bryssel som Europaparlamentariker och inte ta plats i regeringen ifall han segrar i ordförandevalet.
– Det är svårt att tänka sig att vi skulle ha ett regeringsparti vars ordförande inte är minister eller ens bor i Finland, säger Jokisipilä som misstänker att de andra regeringspartnerna skulle protestera om Sannfinländarna samtidigt som partiet sitter i regeringen, skulle ha en ”oppositionsordförande” i Bryssel.
Klart står i alla fall att Sannfinländarnas sits i regeringen har försvagats i och med det katastrofala kommunalvalsresultatet. Ett annat surt äpple är det förvaltningsregister som partiet tidigare motsatte sig å det bestämdaste, men som nu får grönt ljus av Sannfinländarna som i gengäld kompenserades med en extra ministerportfölj. Arrangemanget gör att Soini kan behålla drömjobbet som utrikesminister samtidigt som han stiger åt sidan som ordförande.
Dyra morgongåvor till SFP och KD?
Ifall det visar sig att Sannfinländar- na förpassas eller väljer att gå i opposition efter ordförandebytet är bedömningen att SFP och Kristdemokraterna, erbjuds plats i regeringen i Sannfinländarnas ställe, säger Jokisipilä. Orsaken till varför just de här partierna ses som potentiella ”räddare i nöden” hänger ihop med att SFP:s och KD:s ekonomiska politik i rätt hög utsträckning påminner om regeringens. Arrangemanget skulle innebära en möjligast knapp regeringsbas med 101 röster av 199 i plenisalen.
Men förfarandet skulle garantera att regeringen kan driva igenom Centerns baby, landskapsreformen och Samlingspartiets dito, valfriheten i vårdreformen. Centern och Sannfinländarna har inget intresse av förtida val som riskerar sätta käppar i hjulen för planerna. – Går budet till SFP och KD har de här partierna utmärkta möjligheter att begära dyra
mor-
gongåvor för att de rycker in och räddar vård- och landskapsreformerna. Garanterat skulle frågan om Vasa sjukhus komma upp på bordet, säger Jokisipilä. Även planerna på att 2 200 elever ska ges rätt att välja bort det andra inhemska språket i grundskolan skulle skrinläggas. Hur medvetna är SFP och Kristdemokraterna om att de kan bli ombedda att rädda regeringen ifall Sannfinländarna väljer Halla-aho? – Några officiella förfrågningar har partierna knappast fått i det här skedet, men det har säkert gjorts inofficiella sonderingar. Politik är lite som krigföring: Generalerna har alltid planer för olika scenarier och det här är man väl medveten om i vartdera lägret. Partier brukar snabbt kunna modifiera sina ståndpunkter så att de kan ta plats i regeringen om de får chansen.
Andra faktorer som talar för just SFP och KD är att de andra oppositionspartierna knappast är intresserade av några ministerposter i det här skedet.
– Både De gröna och Vänsterförbundet vill fortsätta växa sig större i oppositionen. Och SDP som har flera katastrofval bakom sig måste fundera ut sin ideologi och hur de ska nå ut till väljarna nästa gång. Tror du att SFP och KD i smyg går och hoppas att Halla-aho blir ordförande eftersom det skulle öka deras chans att igen lägga beslag på ministerposter? – Det är bäst att du frågar dem själva. Men rent generellt kan man säga att många andra partier skulle vinna på att Halla-aho blir ordförande. Med en partiledare som enbart koncentrerar sig på invandringsfrågor kan Sannfinländarna komma att krympa till ett femprocentsparti. Med vilken tidtabell uppskattar du att det kan bli förändringar i regeringssammansättningen ifall Hallaaho väljs? – Min bedömning är att regeringen först förhandlar om det finns möjligheter att fortsätta med samma regeringsbas och regeringsprogram. Men visar det sig att Hallaaho ställer krav som inte passar de andra i regeringen, kan det ske snabba förändringar. Ett alternativ är att Halla-aho avsiktligt försätter sitt parti i opposition i syfte att lyckas bättre i nästa riksdagsval.
– Det vore ett intressant läge om den tidigare ordföranden Timo Soini önskar sitta kvar som utrikesminister och vill att partiet stannar i regeringen, medan den nyvalda ordföranden resonerar annorlunda. Då skulle vi få veta vem av de två som bestämmer när det väl kommer till kritan.
Politik är lite som krigföring: Generalerna har alltid planer för olika scenarier och det här är man väl medveten om i vartdera lägret. Partier brukar snabbt kunna modifiera sina ståndpunkter så att de kan ta plats i regeringen om de får chansen. Markku Jokisipilä Chef för centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet