Pengar, jobb och terror i fransk valspurt
Franska presidentvalet Pengar och jobb har sugit åt sig utrymme vid sidan av terror och invandring när kampen om den franska presidentposten går mot mål. Och eurofrågan har fått nytt liv.
Nu är det bara timmar kvar till dess att de båda franska presidentkandidaterna måste ha levererat alla sina bästa argument inför söndagens val – vid midnatt i dag ska kampanjerna enligt lag blåsas av.
Under de två veckor som gått sedan första omgången i presidentvalet har ekonomiska frågor i vid bemärkelse samt många fransmäns missnöje med hög arbetslöshet och svårigheter att klara hushållsekonomin tagit mer plats i debatten – trots att ett nytt terrordåd inträffade bara ett par dagar före valet.
Ekonomi är också ett område där skillnaderna är stora mellan nationalistiska och invandringsfientliga Nationella frontens Marine Le Pen och mitten/vänsterliberale Emmanuel Macron, som representerar det bara ett år gamla partiet En marche.
Carina Gunnarson, Frankrikeexpert och docent i statskunskap vid Uppsala universitet, lyfter fram landets vara eller inte vara i eurosamarbetet och EU, frihandel och tulllar, globalisering samt arbetslöshet och arbetsrätt som exempel på områden där deras politik skiljer sig kraftigt åt.
Le Pen har anklagat Macron för att se Frankrike som en marknad där ”allt är till salu”.
– Många oroar sig för att de ska förlora jobbet, säger Gunnarson.
Svävar på målet
Hon framhåller att det finns en misstro bland många väljare vad gäller Emmanuel Macrons förslag om en mer flexibel arbetsmarknad och förhandlingar om villkor för anställda på företagsnivå i stället för hela branscher.
Samtidigt finns en stor skepsis mot Marine Le Pens förslag att lämna eurosamarbetet. Det är ett förslag som hon modifierat den senaste veckan i samband med att hon inlett en allians med en av de utslagna kandidaterna i första omgången. Euron och en återinförd franc skulle finnas parallellt, säger Le Pen nu.
– Jag tycker att hon har svävat på målet där om hur det skulle fungera, säger Gunnarson.
Det har annars, att döma av en undersökning gjord av opinionsinstitutet Ipsos efter första omgången 23 april, varit en valrörelse där ingen fråga riktigt dominerat. Åtminstone inte när den genomsnittlige väljaren bestämt sig för vem som ska få rösten. Då angav väljarna köpkraft, invandring, arbetslöshet och terrorism som ungefär lika viktiga.
Rök ihop
I den avslutande tv-debatten såg programledarna närmast ut att ta vilja ta skydd när Macron och Le Pen rök ihop om jobb som flyttar utomlands, om EU, en impopulär arbetsmarknadslag och arbetare från andra EU-länder som påstås ta fransmäns jobb.
Den franska arbetslösheten ligger runt tio procent, tillväxten är skral och missmodet stort om ekonomin i många delar av landet. Första valomgången visade på ett kluvet land, där städer och mer välbeställda områden röstade på Macron och landsbygd och gamla, nedlagda industrifästen valde Le Pen.
Ekonomitidningen Les Echos beskriver den franska ekonomin som i ständig, men utan verklig, förändring.
”Frankrike gör som Michael Jackson i sin ”moonwalk” – står stilla samtidigt som det ser ut som om man rör sig framåt” – skriver tidningen i en stor genomgång av landets ekonomi.