Hufvudstadsbladet

Macrons rörelse ohotad favorit i franska valet

Frankrike Den färske franske presidente­n Emmanuel Macrons rörelse är favorit i det franska valet till Nationalfö­rsamlingen. – Rörelsen kommer att få den majoritet som behövs för att genomdriva reformer, säger statsvetar­en Dominique Reynié.

- JOHAN TOLLGERDT nyheter@hbl.fi

Sedan Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president den 7 maj har han med sina ledaregens­kaper imponerat både på väljare och på viktiga aktörer i samhället.

– Macrons politiska rörelse kommer med all säkerhet få egen majoritet i Nationalfö­rsamlingen. Valprognos­erna visar att han inte möter speciellt mycket motstånd i valen, säger den franske statsvetar­en Dominique Reynié.

Där driver han liberala tankesmedj­an Fondapol.

De två kommande söndagarna, 11 och 18 juni går fransmänne­n till val för att välja 577 ledamöter till sin nationalfö­rsamling.

Enligt flera opinionsin­stitut kan Emmanuel Macrons rörelse La République en marche! (Republiken på väg) få närmare 400 platser i den nya församling­en.

– Presidente­n kan rida på sina uttalanden om att han vill stå i mitten på den politiska kartan. Fast man vet inte var han står innerst inne, vilket känns lustigt, säger historiker­n Mathilde Larrere, lektor vid universite tet i MarnelaVal­lée öster om Paris.

En färsk studie av tankesmedj­an Fondapol visar att hela 42 procent av väljarna hoppas att Macron kommer att kombinera det bästa av både högerns och vänsterns politiska ideologier när han utarbetar sina framtida reformer.

Presidente­n central

Emmanuel Macron själv har dock inte avslöjat om han ska driva en politik som är högerinrik­tad eller vänsterinr­iktad.

– Fransmänne­n har förlorat förtroende­t för politiken och jag ser det som mitt ansvar att försöka få dem att tro igen, har han i stället betonat i ett tal.

I Frankrike är statschefe­n själv en aktiv politisk aktör.

– Eftersom han ser till att regeringen genomför hans politik står presidente­n i centrum även nu då valet gäller Nationalfö­rsamlingen, förklarar Mathilde Larrere.

Redan innan valet nu i juni har presidente­n rivstartat med möten med landets viktigaste fackföreni­ng ar i ett försök att övertyga dem om betydelsen med en mycket ifrågasatt arbetsmark­nadsreform.

Frankrike räknar över 6,5 miljoner arbetslösa och målet med lagen är att företagen lika lätt ska kunna säga upp som anställa personal. Men liksom ”flexisäker­heten” i Danmark ska den kommande franska lagen även garantera ett säkert arbetslösh­etsskydd.

– Ska Frankrike ta sig ur den höga arbetslösh­eten måste arbetsmark­naden bli mer liberal, anser väljaren Lyes som inte vill säga sitt efternamn. Han äger en butik i Paris centrum.

Viktig arbetsmark­nadsreform

En av de mest omdebatter­ade detaljerna i reformen är att det vid friställni­ngar ska finnas ett tak för ersättning­en.

Cirka 200 000 löntagare har drivit sina uppsägning­ar i arbetsdoms­tol och de tilldelade­s i genomsnitt 24 089 euro i ersättning. I framtiden ska ersättning­en maximeras till ett ännu obestämt men dock mindre belopp, vilket anses vara ett klart bakslag för löntagarna.

– Macrons framtid står på spel i arbetsmark­nadsreform­en. Det är inte säkert att folket kommer att acceptera den. Tänds stubintråd­en blir det som vanligt demonstrat­ioner med en cocktail av fackföreni­ngar, ungdomar och kulturfolk på boulevarde­rna. Det kan i så fall gå våldsamt till, tror Dominique Reynié.

När förre presidente­n François Hollande försökte driva igenom sina arbetsmark­nadslagar gav det upphov till så starka demonstrat­ioner och strejker att det höll på att stoppa FotbollsEM som under 2016 organisera­des i Frankrike. För att rädda sportevene­manget fick Hollande begrava många av reformerna.

Svårt för de etablerade

– Därför förstår jag inte varför Macron tycks tycka det är normalt att löntagarna ska betala notan när nya reformer ska till. Inser han inte att vi har liten inkomst att röra oss med?

Det frågar sig väljaren Dejan Kuzmanovic som med hustrun Danièle kommer att rösta mot rörelsen Republiken på väg. I stället stödjer paret radikala vänsterled­aren JeanLuc Mélenchons rörelse La France insoumise, Det okuvliga Frankrike.

Givetvis hoppas ytterhöger­ns Marine Le Pen på vissa framgångar i valet till Nationalfö­rsamlingen.

– Både Le Pen och Mélenchon utmanar de traditione­lla partiernas stöd i Nationalfö­rsamlingen. Både högerparti­et Republikan­erna och Socialistp­artiet tycks nu tappa rejält, säger universite­tslektorn Mathilde Larrere.

Trots att de nya uppstickar­partierna är EUmotstånd­are stödjer fransmänne­n överlag ändå unionen.

– Ja, och det som håller oss samman är till exempel valutan. Euron ses som en lyckad symbol för gemenskape­n, menar statsvetar­en Dominique Reynié.

Macrons framtid står på spel i arbetsmark­nadsreform­en. Det är inte säkert att folket kommer att acceptera den. Tänds stubintråd­en blir det som vanligt demonstrat­ioner med en cocktail av fackföreni­ngar, ungdomar och kulturfolk på boulevarde­rna.

Dominique Reynié

Fransk statsvetar­e

 ?? FOTO: JOHAN TOLLGERDT ?? Danièle Kuzmanovic och Dejan Kuzmanovic frågar sig varför löntagare ska stå för nya reformer.
FOTO: JOHAN TOLLGERDT Danièle Kuzmanovic och Dejan Kuzmanovic frågar sig varför löntagare ska stå för nya reformer.
 ?? FOTO: JOHAN TOLLGERDT ?? VAR STåR MACRON? Presidente­n kan rida på sina uttalanden om att han vill stå i mitten på den politiska kartan, säger historiker­n Mathilde Larrere. Men det är oklart var han egentligen står.
FOTO: JOHAN TOLLGERDT VAR STåR MACRON? Presidente­n kan rida på sina uttalanden om att han vill stå i mitten på den politiska kartan, säger historiker­n Mathilde Larrere. Men det är oklart var han egentligen står.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland