Kritik mot regeringens kovändning
De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto saknade JK-prövning: ”Sauli Niinistö kunde ha ingripit”
De grönas nye partiledare Touko Aalto betonade feminism i sitt linjetal, antagligen för att lindra besvikelsen hos motkandidaten Emma Karis anhängare. Hon hade skyltat med det temat medan Aalto profilerat sig inom ekonomi och vårdfrågor.
Aaltos inställning till svenskan är lite oklar. Han ser problem med att slopa den obligatoriska skolsvenskan i regionala försök, men är beredd att diskutera nya lösningar.
De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto sågar regeringens manöver för att rädda sig själv efter att Sannfinländarna sprack.
Haavisto förundrar sig över att Finland saknade en justitiekansler som kunde ha prövat den juridiska hållbarheten i räddningsmanövern och kritiserar försynt president Sauli Niinistö för att inte ha ingripit.
Det hade varit värdefullt att höra justitiekanslerns uppfattning om proceduren som räddade regeringen ur sin kris, säger Pekka Haavisto. – Jag noterar att presidenten har reflekterat över samma sak.
TAMMERFORS De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto kritiserar proceduren där Sannfinländarnas partilösa utbrytargrupp utan vidare kunde fortsätta i regeringen för att rädda densamma. Han påpekar att de rättslärda har olika uppfattningar om den juridiska hållbarheten. Den skulle han gärna se prövas av högsta instans.
– Jag förundrar mig över att vi inte har en justitiekansler som övervakar presidentens och statsrådets agerande. Det är inte helt normalt med ett glapp mellan en avgående och en tillträdande JK, säger Haavisto på en pressträff under partidagen.
Haavisto hänvisar till att JK Jaakko Jonkka gick i pension i början av maj (i praktiken slutade han redan i februari) medan Tuomas Pöysti ska tillträda först vid årsskiftet. Re geringen föreslog förra veckan att biträdande JK Risto Hiekkataipale ska tillträda som tjänsteförrättande JK tills Pöysti tar över.
Därmed saknade Finland justitiekansler vid tidpunkten för arrangemanget som räddade Juha Sipiläs (C) regering. Pekka Haavisto uppfattar att vi egentligen fått en ny regering, Sipilä II, i och med att den partilösa gruppen utan partiprogram tog plats.
– Man tog en genväg för att skapa Sipilä II, och de rättslärda har olika uppfattningar om detta. Tillvägagångssättet var inte särskilt transpa
rent. Med tanke på behovet av transparens i politiken och information för allmänheten hade det varit bra att reda ut det här, säger Haavisto.
Han uttrycker sig diplomatiskt, men mellan raderna kan man läsa en viss kritik mot att president Sauli Niinistö inte krävde att Sipiläregeringen avgick.
– Presidentens ord skulle säkert ha påverkat det hela. Jag noterar att han själv har reflekterat över det här, säger Haavisto med hänvisning till Niinistös uttalande i lördags om att det hade varit korrekt om regeringen hade begärt avsked.
Sikta på säkerhetsrådet
Till partidagspubliken säger Pekka Haavisto att Finland på nytt borde sikta på en plats i FN:s säkerhetsråd efter den misslyckade kampanjen 2012.
– En plats i säkerhetsrådet skulle skärpa vår FNpolitik och stötta generalsekreteraren António Guterres. Samtidigt kunde vi rätta till misstaget Finland gjorde genom att minska anslagen till flera centrala FNorgan. Den mest pinsamma nedskärningen drabbade FN:s miljöprogram där vi tog flera steg bakåt, säger Haavisto.
Han menar att en finländsk plats i säkerhetsrådet och en satsning på konfliktlösande insatser, krishantering, jämställdhetsarbete och miljöfrågor även skulle stärka FN:s roll. Han vill också lyfta Finlands biståndsanslag till utlovad nivå – anslag som regeringen nästan halverat.
– Inom global problemlösning har Finland frivilligt dragit sig tillbaka från främsta ledet till baksätet. Därmed riskerar vi att förlora internationellt inflytande. Så får det inte vara. Utrikespolitiken behöver rätt verktyg för att åtgärda problemens orsaker. Annars står vi passiva och väntar på att problemen knackar på vår dörr, och det är en farlig väg.
Ge asylsökande jobb
Pekka Haavisto säger att människans livsmiljöer krymper om vi inte bromsar klimatförändringen, och att det leder till fler miljöflyktingar. Han vill också att migrationspoliti
ken inte så kategoriskt ska dela in folk i asylsökande flyktingar och arbetskraftsinvandring, att individens chanser att ta plats i vårt samhälle inte ska hänga fullt så mycket på dess formella migrantstatus.
– Vi borde ge utbildade och kompetenta asylsökande en chans att ta sig raka vägen in på vår arbetsmarknad. En för bjärt indelning i asylprocesser eller arbetskraftsinvandring missgynnar också oss. Har någon de kompetenser som Finland behöver måste det beaktas, säger han.
Haavisto kritiserar hatretoriken i invandringsfrågan, men betonar att man också måste få tala om brott som invandrare begår. Haavisto hoppas att vi var bättre på att läsa kulturella skillnader, och förstå människor som kommer från främmande kulturer.
– Här spelar utbildningen roll, en bra utbildning skingrar fördomar och minskar på missförstånd mellan kulturerna.