Migrationens tveeggade svärd
Det estniska broderfolket har fått ett starkt fotfäste i Finland. Det estniska samfundet utgör redan landets näst största språkliga minoritet. De flesta estländare integreras väl på den finska arbetsmarknaden, men den massiva emigrationen förorsakar socia
Enligt den estniska statistikbyrån Eesti Statistika bor nästan 70 000 estländare stadigvarande i Finland. Åbo yrkeshögskola och Egentliga Finlands Estlandscenter bedömer att det därtill finns omkring 30 000 estländare som är mantalsskrivna i Estland men jobbar i Finland. Det rör sig om till exempel pendlande arbetare i byggnadsindustrin eller gästarbetare som är tillfälligt bosatta i Finland.
Mer än sju procent av alla estländare får alltså sin utkomst i Finland. Den låga lönenivån i Estland är en stor bidragande orsak till emigrationsvågen. Över hälften av dem som emigrerar, uppger att det är de högre lönerna i Finland som lockar. Den estniska medellönen var 1 073 euro per månad i fjol medan den finska medellönen var 3 475 euro samma år.
– Det är inte bara lönen som lockar. Den sociala tryggheten är också viktig. I Estland betalar arbetsgivarna inga helgdagstillägg, det existerar inga juridiskt bindande kollektivavtal och om du blir sjuk så är det tre dagars karens som gäller, vilket innebär att många sjuka löntagare går till jobbet för att undvika ett inkomstbortfall, säger invandringsexpert Eve Kyntäjä på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC.
Nerringd telefontjänst
Trots det tuffa utgångsläget på den estniska arbetsmarknaden så är arbetslivet i Finland inte heller alla gånger en dans på rosor. FFC har i flera års tid upprätthållit en telefontjänst för invandrare som behöver information om löntagarnas rättigheter. Omkring 20 procent av dem som tar kontakt med FFC via denna tjänst är estländare.
– Tyvärr kryllar det av problem och lagöverträdelser speciellt inom byggnads- och servicebranschen i Finland. Estniska städare, hantverkare och byggnadsarbetare råkar ofta illa ut. Det är många gånger deras egna landsmän som i egenskap av chefer och uppdragsgivare står för utsugningen. Det handlar bland annat om uteblivna skriftliga arbetsavtal, eller obetalda semesterersättningar och övertidstillägg. Ibland underlåter arbetsgivaren att betala den sista månadslönen, berättar Eve Kyntäjä.
Inställningen till fackförbundens förmåga att lösa problemen påverkas av nationellt skilda utgångslägen. De estniska fackförbunden är oerhört svaga medan de finska fackförbunden fortfarande har ett stort politiskt och ekonomiskt inflytande.
– Det sovjetiska traumat spökar i bakgrunden. Fackförbunden betraktas av många ester som en sovjetisk kvarleva. Man associerar till det förljugna stalinistiska språkbruket och de bisarra kommunistiska marscher som ordnades i Estland varje första maj. Därför är tröskeln relativt hög för en est att kontakta facket här i Finland. Jag är själv född och uppvuxen i Estland så jag känner väl till dilemmat, säger Eve Kyntäjä.
Ibland är det också språkmuren som spelar spratt med de estniska löntagare som ligger risigt till. FFC:s telefonrådgivning fungerar enbart på finska och engelska och på nätet är det knapphändigt med information på estniska.
– Sysselsättningen löser inte alla integrationsproblem. Det existerar fortfarande ingen invandrarrådgivning på estniska i huvudstadsregionen, trots att det bor tiotusentals ester i Helsingfors med omnejd, säger Järvi Lipasti på föreningen Tuglas i Eesti Maja.
Tudelad grupp
Utöver föreningen Tuglas är det få estniska föreningar och intressegrupper som för esternas talan.
Samtidigt som de estniska invandrarna blir allt fler så har det estniska samfundet polariserats.
– Å ena sidan har vi en växande grupp av välutbildade läkare, ingenjörer, proffsmusiker och lärare som slår vakt om sin kulturella särart och är väl medvetna om sina rättigheter. Å andra sidan finns det mycket knegare som kommer från fattiga förhållanden i Estland. De här arbetarna vill lära sig finska, assimilera sig fort och vill sällan umgås med sina landsmän. De här världarna möts väldigt sällan och därför finns det ingen stark kollektiv samhörighet att tala om i det estniska samfundet i Finland, menar Eve Kyntäjä.
Den estniska utvandringens omfattning vållar huvudbry för det politiska etablissemanget i Estland. Jämförelserna mellan estniska och finska löner är ett återkommande tema i estniska massmedier och estniska experter varnar för en tilltagande åderlåtning av den utbildade arbetskraften. Inte att undra på att Estlands nyvalda president Kersti Kaljulaid påtalade behovet av att åtgärda landets socioekonomiska klyftor då hon tillträdde sitt ämbete i oktober i fjol.
Sysselsättningen löser inte alla integrationsproblem. Järvi Lipasti integrantionsexpert
Barnen lider
Enligt en forskningsrapport som Åbo yrkeshögskola har gjort i samråd med Egentliga Finlands Estlandscenter, Tallinns universitet och Baltic Region Healthy Cities Association har den massiva emigrationen förorsakat sociala problem i Estland.
Socialarbetare i Lääne Virumaa har rapporterat om en lång rad av fall där barnen är lämnade vind för våg medan föräldrarna jobbar i Finland. De lokala socialarbetarna kan bli uppringda av oroliga grannar som rapporterar om barn som är på drift och saknar vuxet omhändertagande. Motsvarande upptäckter har gjorts av de lokala skolorna som har påtalat problemen med övergivna barn för de sociala myndigheterna.
Rapporten Estonians in Finland – a two bladed sword avslöjar att det finns omkring 650 estniska familjer där barnen och bägge föräldrarna bor i skilda länder av ekonomiska orsaker.
Fotnot: Med estländare avses estniska medborgare eller personer med rötter i Estland oavsett modersmål.