Ett sommarmysterium under metrospåret
Skärvor av information leder rätt. Den som söker finner Helsingfors bäst bevarade bastuhemlighet.
Vägarna hit är tre till antalet. Men det vet vi inte på förhand och därför väljer vi naturligtvis den (bokstavligen) snårigaste. Trädkvistar piskar i ansiktet och stenkrosset och leran smutsar ner sandalerna, men någonstans där ute tycker vi oss skymta målet: den hemlighetsfulla ”salasaunan” – hemliga bastun.
Ryktesvägen har vi fått veta att den allmänt älskade och populära bastun Sompasauna i Fiskehamnen har fått en utmanare. Men denna ”lillasyster” förefaller vara mycket blygare, och sättet på vilket hon dragit sig undan tyder på att vi inte ska avslöja alltför mycket.
Men hon finns. Längst ute på udden står bastun gömd i en lummig björkdunge.
En någorlunda färsk midsommarkrans av ängsblommor och en kvarglömd bit prästost visar att det inte var särskilt länge sedan någon faktiskt badade bastu här. Ur själva bastun strålar det ändå inte någon värme. Det är en simpel konstruktion av enkla fanerskivor som trots sitt blygsamma yttre har alla de viktigaste sakerna på plats, hinkar, tvålar, bastumätare och handdukar. Av allt att döma tar besökarna själva med sig ved och tände. Och av allt att döma är de inte särskilt bra på att städa upp efter sig. Med Sompasauna som referens får man konstatera att lillasyster inte är den mest städade i familjen.
På sociala medier kan man ibland se en bild av bastun svischa förbi, och glada badare intygar att den ger fantastiska bad till och med på vintern. Dessutom kan man hoppa i plurret direkt efteråt. Den industriella miljön tillför definitivt en urban mystik som är unik för denna bastu. Rakt ovanför huvudet dundrar metron förbi med jämna mellanrum och från andra sidan viken hörs ett rytmiskt dunkande från de väldiga byggarbetsplatserna.
Vi kan bara föreställa oss hur det känns när kvällen sänker sig över björkdungen och bastun försvinner in i tystnaden och lövrasslet. Förmodligen är det då som bastubadarna dyker upp – kanske rentav havsvägen i en egen roddbåt? På udden finns det gott om träd som de kan göra bastukvastar av och efter badet smakar det säkert med en kall öl på den lilla altanen eller vid lägerelden längst ut på udden.
Men vem är badarna? Och vem byggde bastun? Hur länge får den stå kvar? Nej, nu lämnar vi lövdungen och bastun i sin självvalda ensamhet. Somliga saker ska förbli hemliga.