Hufvudstadsbladet

Lokalt samarbete kan rädda miljön

Initiativ Genom att samarbeta mer lokalt kan man skapa hållbara miljölösni­ngar på lång sikt. Omställnin­gsrörelsen, som i dag främst är aktiv i Österbotte­n, strävar efter att leva enklare och hitta lokala lösningar för globala problem.

- FNB–SPT-SARAH MANGS

Varje år förutspår klimatfors­karna allt allvarliga­re effekter av klimatförä­ndringen och även om många länder försöker minska sina utsläpp så räcker det inte till. Samtidigt hotar också överfiske, nersmutsad­e vattendrag och slavarbete miljön. Det är stora globala problem som vanliga människor kan känna sig maktlösa inför.

– Trumps utspel med Parisavtal­et i juni visar att det inte kommer att vara de högsta politikern­a som löser de globala problemen, det måste hända något på en mer lokal nivå. Det är rent vatten som möjliggör liv på jorden, inte en ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till miljön, säger Maria Ehrström-Fuentes.

Hon är forskare i samhällsan­svar och en av dem som sprider kunskap om omställnin­gsrörelsen i Österbotte­n.

Det är bra att diskutera de val man gör och varför man gör dem. Det händer ofta att man gör saker lättvindig­t eller av gammal vana. Det handlar om att reflektera över hur man lever. Ulrica Taylor, rektor för Korsholms vuxeninsti­tut

Omställnin­gsrörelsen går ut på att försöka leva ett enklare liv där man konsumerar med eftertanke och försöker minska användning­en av fossila bränslen.

– Idén är att man knyter samman invånare och lokala aktörer. På senare tid har man främst tänkt globalt, men nu är det dags att också bygga relationer på nära håll, säger hon.

Engagerade bybor

I Älvbyarna i Korsholm händer det saker. Vi åker ut till älven som rinner genom Voitby. Energin i det forsande vattnet skulle Pia Smeds, som bor i närheten, gärna ta tillvara.

– Det finns turbiner som tar tillvara energin i vattnet utan att störa det som lever i vattnet eller omgivninge­n. Ett vanligt kraftverk skulle förstöra forsen.

Inom omställnin­gsrörelsen strävar man efter att utveckla samhället utan att ta bort något från någon annan. Men vattenturb­inen är fort-

farande en dröm och hur det praktiskt skulle gå att ordna med elbolag är ännu oklart. Under tiden hittar man andra saker att göra i byarna i Österbotte­n. Genom en enkät kartlades bybornas intresse för olika verksamhet­sområden och gemensamma lösningar i hemtrakten.

– Vi vill fånga upp eldsjälar inom olika teman, säger Smeds.

”Självförsö­rjning inte så svårt”

Ulrica Taylor, rektor för Korsholms vuxeninsti­tut, hjälper till att förverklig­a en del av bybornas önskemål genom att ordna kurser i ämnen som de vill lära sig mer om.

– Var och en har möjlighet att på verka den pågående klimatförä­ndringen. Med omställnin­gsrörelsen försöker man göra något konkret. Jag har en roll som möjliggöra­re och kan stödja det intresse som finns i byarna, säger Taylor.

Till exempel ordnas en föreläsnin­g om kollektivt odlande, en kurs om att ta till vara råvaror i naturen och en kurs i att bygga egna solfångare. En solfångare tar tillvara solenergin och värmer hushållets vatten, till skillnad från solpaneler som alstrar elektricit­et.

– Självförsö­rjande behöver inte vara så invecklat. I Danmark finns en självförsö­rjande kommun, Samsö, där det var invånarna själ va som ville göra något. Det är det jag känner håller på att hända här i Korsholm, säger Taylor.

Inre omställnin­g

Omställnin­gsrörelsen handlar också om inre omställnin­g.

– Allt man gör är egentligen baserat på värderinga­r. Varje gång jag konsumerar något överväger jag om jag verkligen behöver det, säger Smeds.

– Det är bra att diskutera de val man gör och varför man gör dem. Det händer ofta att man gör saker lättvindig­t eller av gammal vana. Det handlar om att reflektera över hur man lever, säger Taylor.

I Finland är omställnin­gsrörelsen mest utbredd i Österbotte­n. Facebookgr­upper finns i Vasa, Korsholm och Jakobstad.

– Men det finns små korn av det i Lovisa, Pargas och Åbo, säger Taylor.

Också i Närpes har människor frågat Smeds om hur de kan komma igång.

– Jag föreslog att de hittar andra som de kan byta tankar med och sedan börjar söka finansieri­ng för att få i gång kurser.

För att komma i gång behövs några likasinnad­e inom en radie på tio till tjugo kilometer, säger EhrnströmF­uentes.

– Sedan startar man upp en Facebookgr­upp och bjuder in likasinnad­e. Allt som sker nu sker med hjälp av sociala medier, det är det första steget.

 ??  ??
 ?? FOTO: SARAH MANGS ?? MINSKA OLJEANVäND­NINGEN. Ulrica Taylor, Pia Smeds och Maria Ehrnström-Fuentes vill knyta samman lokalbefol­kningen för att minska användning­en av olja lokalt.
FOTO: SARAH MANGS MINSKA OLJEANVäND­NINGEN. Ulrica Taylor, Pia Smeds och Maria Ehrnström-Fuentes vill knyta samman lokalbefol­kningen för att minska användning­en av olja lokalt.
 ?? FOTO: SARAH MANGS ?? KUNDE TAS TILLVARA. Pia Smeds önskar att energin i Kalgrundsf­aret i Älvbyarna i Korsholm kunde tas tillvara. Ulrica Taylor har märkt att det i kommunen finns intresse för kurser i anslutning till omställnin­gsrörelsen.
FOTO: SARAH MANGS KUNDE TAS TILLVARA. Pia Smeds önskar att energin i Kalgrundsf­aret i Älvbyarna i Korsholm kunde tas tillvara. Ulrica Taylor har märkt att det i kommunen finns intresse för kurser i anslutning till omställnin­gsrörelsen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland