”Det verkar inte finnas samförstånd i valfrågan”
Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) säger att det ser motigt ut när det gäller att kombinera valdagar, trots att fyra val på två år är extremt mycket. – Samtidigt råder en internationell trend att valdeltagandet är i motvind, säger Häkkänen.
När regeringen internt kom överens om att landskapsvalet flyttas fram till oktober 2018, i stället för att hållas i samband med presidentvalet i januari, bad justitieminister Antti Häkkänen (Saml) de olika partiernas partisekreterare att behandla dilemmat med fyra val på två år.
– Det är fråga om fyra val, och jag vill att de kartlägger vilka problem som kan uppstå, säger Häkkänen.
Det finns redan en tradition att valfrågor behandlas mellan alla riksdagspartier, men Häkkänen vädrar en viss frustration.
– Vissa partier har först motsatt sig sammanslagna val, sedan ansett att vissa val kan slås ihop. Nu vill jag gärna att partisekreterarna kartlägger vad riktigt det är fråga om, för jag måste under hösten komma med en lösning för hur vi gör med riksdagsvalet och EU-valet 2019, säger Häkkänen till HBL.
– Men det ser motigt ut, för det verkar inte finnas något brett samförstånd mellan alla partier, säger Häkkänen.
Enligt en tidigare kartläggning av FNB anser SDP, Vänsterförbundet, De gröna och KD att det vore naturligt att skjuta upp landskapsvalet med riksdagsvalet 2019. SFP utesluter inte i det här skedet vare sig val på hösten 2018 eller våren 2019, förutsatt att vårdreformen framskrider enligt tidtabellen, och inte heller Sannfinländarna som numera är i opposition har uppgett någon bestämd åsikt.
Partisekreterarna ska sammanstråla i augusti, sammankallade av Centerns Jouni Ovaska.
– Regeringspartierna har åtminstone förbundit sig vid landskapsval i oktober 2018, säger Häkkänen och låter förstå att det i praktiken är EUvalet och riksdagsvalet som blickarna faller på.
– Det går förstås att påverka allt och framföra argument, och riksdagen beslutar i sista hand.
Sammanslagna EU- och riksdagsval har förordats av åtminstone Samlingspartiet och gruppen Nytt alternativ. De skulle normalt hållas i april och juni 2019.
Oro för valdeltagandet
Häkkänen vill inte definiera någon specifik smärtgräns för när valdeltagandet är för lågt i landskapsvalet, men medger det svåra i att införa nya val när trenden i valdeltagandet är negativ.
– Världen har förändrats ur de- mokratisynvinkel, för att den representativa demokratin utmanas på många sätt, själva deltagandet i allmänna val är utmanat som påverkningssätt. Även om Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet var valdeltagandet lågt, och samma gäller i många delar av USA.
– Nu har vi samma läge i Finland och ska dessutom införa ett helt nytt val. Om våra landskapsfullmäktige startar upp med ett lågt valdeltagande så är dess legitimitet ganska svag. Det är något som kräver eftertanke.
”Vården har beretts bra”
Kritiken om hur vårdlagarna beretts, tjänstemännens kritik mot det politiska trycket och grundlagsutskottets ändringskrav förklarar Häkkänen med att det inte var känt hur grundlagsutskottet skulle göra sina tolkningar.
– Grundlagsutskottet har gjort nya tolkningar som inte gjorts i en sådan här omfattning. Det var inte känt från tidigare praxis hur beslutet skulle bli. Nu vet vi att tolkningen blev en annan än då regeringen hörde sakkunniga, och det ska korrigeras, säger Häkkänen.
– Beredningen gjordes väldigt omsorgsfullt, ett så här massivt paket har inte gjorts. Det var väntat att det skulle komma saker som måste ändras.
På justitieministeriets bord finns de språkliga rättigheterna, och grundlagsutskottet har bland annat anmärkt på att de så kallade påverkansorganen i landskapen inte har något inflytande, och hellre borde vara riktiga nämnder. Det gäller i så fall också påverkansorganen för språkfrågor.
– Det som ska korrigeras görs som tjänstemannaarbete, och justitieministeriets språkenhet tar i det efter semestrarna, säger Häkkänen.