Medborgarlön skulle sannolikt ha en skattehöjande inverkan
Diskussionen om den så kallade medborgarlönens eller basinkomstens vara eller icke vara har fått mycket publicitet under sommarmånaderna. Professor Alf Rehn hade en rätt allmänt tagen uppfattning om frågan i sin I dag-kolumn (HBL 8.7) under rubriken ”Medborgarlönen kommer, är du redo?”. Bo Holmberg har på karakteristiskt sätt behandlat frågan ur ett snävt perspektiv.
Frågeställningen är ju långt om huruvida det kunde finnas fog för en medborgarlön för samtliga medborgare med start vid lämplig ålder. Medborgarlönen skulle utgå precis lika stor för samtliga mottagare, oavsett mottagarens ekonomiska situation. En hel del olika existerande understöd för mindre bemedlade medborgare skulle ersättas av medborgarlönen. Även för en politisk betraktare på amatörnivå framstår detta som ett synnerligen brandfarligt socialpolitiskt alternativ.
Men, satt i ett vidare perspektiv kan det ändå vara allt skäl att belysa frågan något mer ingående. Amerikanen Sam Altman som av den värderade finanstidskriften Fortune uppges ligga bakom mycket framstående företag, såsom Airbnb, Zenefits och Dropbox har lekt med tanken på en medborgarlön (Universal Basic Income, UBI) och till och med startat ett experiment i Kalifornien och betalar själv (ur egen ficka!) 1 500 dollar per månad till familjer i Oakland. Experimentet kommer att utvidgas efterhand.
Altman är mer än väl förtrogen med den teknologiska utvecklingen i kaliforniska Silicon Valley och hur den på relativt kort sikt kan förändra arbetsmarknaden. Lägre avlönade och monotona arbetsuppgifter kommer med ökande intensitet att ersättas av automation och robotar. Den utvecklingen är inte längre ens hypotetisk. Oxford-universitetet utförde en analys 2013, enligt vilken 47 procent av amerikanska arbetsuppgifter inom 20 år ersätts av ovannämnda alternativ.
I fjol gjorde White House Council of Economic Advisers (före Trumperans faktaresistens!) uppskattningen att under samma tidsperiod (20 år) kommer 83 procent av samtliga arbetstagare med en timlön om 20 dollar eller mindre att förlora sina jobb till robotar. Altman anser att hela begreppet ”arbete” kommer att förändras till den grad att samhället måste aktiveras att ta hand om de nya arbetslösa i form av en medborgarlön.
Kritikerna, och sådana finns i stor utsträckning, hävdar att ett medborgarlönealternativ försämrar produktiviteten, premierar lättja och egentligen är socialism i förtäckt skepnad. Uppbackarna ser möjligheter till spirande företagsamhet, omskolning, mer tid för familjen, meningsfull, arbetsskapande konsumtion med mera. Den ekonomiska risktagningen på individnivå skapar nya bestående arbetstillfällen.
Det har också framhållits att det inte nödvändigtvis är en negativ utveckling för dem som faller utanför arbetstillfällena och förlitar sig på basinkomsten. De ”nya” arbetsuppgifterna kunde bestå i äldreomsorg (åldrande befolkning!), frivilligt arbete i skolorna, samhällsnyttiga organisationer och politiska uppdrag med mera. Många arbetstyngda familjer kunde få mer tid till förbättrade familjerelationer och på sikt bli mindre beroende av terapeutiska samhällstjänster (en icke försumbar kostnad för samhället!).
Politikerna är snara att fasa inför kostnaderna för en totalomfattande medborgarlön och samhällsfilosoferna uttrycker berättigade dubier över hur det kan komma sig att den teknologiska revolutionen, i motsats till tidigare varianter, inte förmår skapa nya intressanta arbetstillfällen som ersättning för dem som faller för automation och robotik.
Nobelpristagaren Milton Friedman konstaterade redan 1962 att en basinkomstlösning kunde avsevärt minska vad han kallade välfärdsbyråkratin.
Sannolikt är dock att införandet av ett medborgarlönesystem skulle ha en skattehöjande inverkan. Microsofts grundare Bill Gates har presenterat förslaget att UBI kunde finansieras genom att beskatta själva teknologin baserat på utnyttjandegraden av robotar.
Tidskriften Fortune har i en stort uppslagen artikel intervjuat framstående företagare inom det teknologiska klustret. Mark Zuckerberg, grundaren av Facebook, anser att vi bör åstadkomma ett samhälle där allt inte enbart mäts i ekonomiska termer utan att alla har en meningsfull roll att spela. Vi borde utforska möjligheterna att införa idéer såsom UBI vllket skulle erbjuda var och en en trygg bas att pröva på nya idéer.
Också Elon Musk, mannen bakom bland annat Tesla och SpaceX understöder tanken på en basinkomst. Grundaren av Ebay, Pierre Omidyar donerade i februari en halv miljon dollar till en filantropisk organisation för att bidra till att utforska möjligheterna till en basinkomstlösning i Kenya. Kanadensiska premiärministern Pierre Trudeau, far till den nuvarande premiärministern, genomförde i mitten av 1970-talet projektet ”Mincome”, det mest omfattande basinkomstsystemet någonsin hittills i en avancerad nationalekonomi.
Jag har medvetet behandlat framtidsutsikterna och inställningarna i USA och än mer specifikt i teknologiskt starka Kalifornien (Silicon Valley). Få nationalekonomer och futurologer i vårt eget land ifrågasätter den teknologiska utvecklingens och konkurrenskraftens avgörande betydelse för vårt ekonomiska välstånd. Kalifornien som förebild är därför kanske närmare oss än vad vi i allmänhet är villiga att medge.
Kan man tänka sig att någon framsynt politiker efter att ha överlevt den utdragna och påfrestande hälsovårdsreformen kunde ägna det ovan beskrivna och sannolikt mycket omfattande och samhälleligt hotfulla arbetsmarknadsproblemet sitt intresse. Ett lokalt baserat experiment kunde ge intressanta vinkar för framtida åtgärder.