Segregationen skulle öka

Tom Palmberg fortsätter debatten om basinkomsten eller medborgarlönen (HBL 27.7), men substansen är klen och han kringgår behövliga motiveringar, som de flesta i debatten.

Däremot har han rätt i att vi står inför problem med ökad automation och ökat antal robotar med de många konsekvenser det innebär för arbetslivet och mängden arbetsplatser.

Att en märkbar mängd kommer att behöva utkomstskydd för arbetslöshet står klart, men om basinkomst för alla medborgare är lösningen betvivlar jag starkt och orsakerna har jag tidigare beskrivit.

Palmberg kvitterar på två rader att en medborgarlön skulle ersätta många olika slag av socialbidrag, men förståeligt nog specificerar han inte ett enda och ger ingen förklaring till hur mycket byråkratin skulle minska. Det enda man kan utläsa av honom är att den skulle ersätta arbetslöshetsskyddet. Men det motsätter sig fackförbunden och flera riksdagspartier som kräver att det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet inte får röras.

Flera forskare har även uppgett att bostadsbidraget inte kan inbakas i basinkomsten och gör man det bör den vara av olika storlek i olika regioner. Trots det skulle segregationen öka bland dem som behöver detta bidrag. Man skulle makulera den individuella

situationen och generalisera behovet. Det vore ett förkastligt socialt system.

Man kunde inte heller utan förödande konsekvenser för enskilda socialklienter inbaka utkomststöd för vårdoch medicinkostnader i basinkomsten. Då borde man gradera basinkomsten enligt sjukdoms- och invaliditetsgrad vilket vore omöjligt och ändå kraftigt öka byråkratin.

Barnbidragen kan inte heller inbakas utan kraftigt ökad segregation bland olika slag av familjer.

Minskad byråkrati genom basinkomst är närmast ett påhittat mantra utan grund av dess svävande förespråkare.

Palmgren räknar upp att arbetslösa kunde sysselsättas inom äldreomsorgen och inom olika sport- och sociala organisationer. Detta har gjorts i olika kommuner redan under lång tid och inom olika kulturoch konstföreningar. Däremot finns det inaktiva kommuner i detta avseende och orsak till skärpning finns. Detta bland annat i Raseborg där sysselsättningen av arbetslösa är undermålig i flera avseenden.

Och kan man tänka sig något mer byråkratiskt vanvettigt än att införa basinkomst för bättre välbärgade som sedan skulle raderas ut genom ökad progressiv beskattning av dessa så att basinkomstens effekt skulle nollställas för dem. Bevare oss för det slaget av forskare och förespråkare.