Forskare: Röriga läget i USA förklarar Putins försiktighet
Den försiktiga och väntande atmosfären under ryska presidenten Vladimir Putins besök i Finland förklaras av den röriga politiska situationen i USA, säger två finska forskare.
–Det var tydligt att Vladimir Putin kommenterade säkerhetspolitiken försiktigt. I hela världen råder det nu ovetskap om i vilken riktning den amerikanska administrationen börjar utvecklas, säger programchefen för Utrikespolitiska institutet Mika Aaltola.
Alexanderinstitutets chef, professor Markku Kivinen gjorde samma iakttagelse om Putins uttalanden.
– Konstellationen är avvaktande i många avseenden. USA:s president Donald Trump är oberäknelig och dessutom har hans Rysslandspolitik ännu inte hittat sin kurs. Därför är Ryssland mycket försiktigt.
Aaltola säger att Putin aktade sig för att vara ”för negativ” i fråga om Trump.
Ett element under besöket blev dock USA:s nya sanktioner mot Ryssland, som senaten godkände precis då Putins besök hade avslutats.
– Vi har hört ganska hårda inlägg mot de nya sanktionerna i såväl Ryssland som Europa, säger Kivinen.
Saklig relation
De båda forskarna anser att Putins och president Sauli Niinistös relation är likadan som relationen mellan Finland och Ryssland numera är: saklig, praktisk och tämligen god.
– Att Ryssland visar sina muskler och vill visa sin makt har inte förgiftat landets förhållande till Finland, säger Aaltola.
Efter mötet i Nyslott har det förekommit spekulationer i offentligheten om huruvida Putin lite som en trevare erbjöd Finland gemensamma krigsövningar i Östersjön.
–Jag anser att Niinistö kontrade det bra genom att fort påpeka att Finland deltar i Sveriges krigsövning Aurora tillsammans med USA.
Kivinen påpekar i sin tur att hur president Urho Kekkonen under kallla kriget var mycket rädd för att Finland skulle tvingas delta i en gemensam krigsövning med grannen i öst.
– Det var en förpliktelse som var inskriven i avtalen på den tiden. Nu har Finland inget sådant åtagande.
Kivinen säger att Turkiet är det enda landet i Nato eller i västra Europa som ser på Kinas och Rysslands gemensamma krigsövningar ”med det ögat, att borde man alliera sig åt det hållet”.
Kivinen och Aaltola ger inte den detalj att Putin inte gratulerade Finland till 100-årsjubileet av självständigheten någon större betydelse.
– Jag tolkar det så att hela Putins besök var arrangerat kring självständighetsjubileet, säger Kivinen.
Regelbunden dialog viktig
Vardera forskaren anser att det är viktigt att Finlands och Rysslands presidenter träffas regelbundet.
– Det är bra att man i Finland vet hur Putin tänker, i synnerhet i geostrategiska frågor. Rysslands politik har ju blivit något mer aggressiv, säger Aaltola.
Kivinen anser att det viktigaste ämnet i dialogen just nu är att minska spänningen i Östersjöområdet.
– Två militärpakter står reellt mot varandra där.
Kivinen anser att den största hotbilden är förknippad med att det skulle ske något misstag eller missöde mellan de beväpnade styrkorna som patrullerar i området.