Utbredda protester i Polen
Den polska regeringens försök att omintetgöra ett oberoende domstolsväsende ledde för en dryg vecka sedan till de mest utbredda protesterna sedan 1989 och splittrade det regerande partiet. Medborgarnas seger är ändå bara halv och kan bli kortvarig.
För en dryg vecka sedan meddelade Polens president Andrzej Duda att han lägger in sitt veto mot två lagförslag som enligt oppositionen, juridiska organisationer och människorättsorganisationer samt flertalet utländska myndigheter stred mot principen att rättsväsendet ska vara åtskilt från den politiska konstitutionen. Det här skedde efter nio dagar av protester.
Det oväntade beslutet som orsakades av såväl protesterna som påtryckningar från EUkommissionen innebar att presidenten för första gången öppet utmanade sitt tidigare parti. Beslutet väckte också hopp hos oppositionen om att presidenten skulle ingripa mot regeringens allt mer auktoritära och nationalistiska politik.
– Samtidigt som protesterna ökade medborgarnas medvetenhet och gav det civila samhället kraft så utvecklade vetot en spricka mellan regeringen och presidenten och förändrade mycket i det politiska landskapet, säger Wojciech Szacki, äldre politisk analytiker på den Warszawabaserade tankesmedjan Polityka Insight.
Protesterna startade i mitten av juli efter att en grupp parlamentsledamöter från det makthavande konservativa partiet Lag och rättvisa (PiS) gav Högsta domstolen ett lagförslag. Tillsammans med två tidigare lagförslag skulle det ge justitieministeriet en möjlighet att byta ut domare i landet.
Stark bakgrundskraft
En reform av rättssystemet är viktig för den tidigare premiärminis tern och PiS nuvarande ordförande Jarosław Kaczyński som inte innehar någon formell position, men har kontroll över både den ceremoniella presidenten och premiärminister Beata Szydło. Kaczyński har i flera omgångar kallat domarna en speciell kast och antytt att domarna åtnjuter olagliga privilegier, beskyllt dem för att stödja oppositionen och vara kvarlevor från det kommunistiska styret.
I en gallup gjord av en polsk tvkanal nyligen uppgav 58 procent av de svarande att de var för något slags förändring av det rättsliga systemet. Trots det såg många förslagen från PiS som ett försök att utöva politisk kontroll över domstolarna, inte som en meningsfull reform, förklarar Szacki.
– Polackerna förstod att domstolar inte är någonting abstrakt, utan något som påverkar deras liv. Och de förstod att det är bättre att domstolarna inte står under politisk kontroll, kanske speciellt då politiken utövas av den här regeringen, säger han.
Protesterna var omfattande runt hela landet, enligt organisatörerna i 250 städer. Bara i Warszawa protesterade 50 000 personer, enligt de beräkningar stadens förvaltning som kontrolleras av oppositionen gjorde. Polisen, kontrollerad av regeringen och den part som oftast förminskar protesterna, talar om 14 000 demonstranter.
Presidenten lade in sitt veto mot två lagar, men skrev på en tredje som mot konstitutionen ger justitieministern rätt att ersätta alla domare i de lokala domstolarna. Han lovade också att hans egna versioner av de två andra lagförslagen ska ges vidare inom två månader. Vi kan vänta oss att de liknar de förslag han lade in sitt veto emot. Jan Szyszko Europaanalytiker på Polityka Insight
Strukturen viktig
Analytiker säger att protesternas sociala struktur var viktigare än deras antal. Tidigare demonstrationer mot PiS lockade främst medelålders och äldre polacker, men den här gången var många ungdomar med.
– Protesternas dynamik var annorlunda, mer spontan och mindre kontrollerad av den etablerade oppositionen. Unga polacker förstod att om de låter PiS ta över kontrollen av domstolarna kan protester i framtiden helt enkelt bli omöjliga, säger Miłosz Wiatrowski, polsk historiker på Yaleuniversitet.
– Dessutom blev det trendigt att protestera. Att protestera var inne och protesterna var inte knutna till något visst parti. Många kända personer stödde dem på sociala medier, tilläger Szacki.
Misstag i processerna, att man inte haft publika konsultationer av lagförslagen och att regeringen bortsåg från både juridiska och politiska argument fick konflikten att eskalera.
Szacki säger att det är omöjligt att avgöra hur stor inverkan protesterna hade, men håller med om att de påverkade Dudas beslut.
Det är också svårt att avgöra hur stor inverkan de europeiska påtryckningarna hade.
Få allierade
– Kommissionen hotade öppet med att om några som helst av de föreslagna förändringarna vinner laga kraft så inleder den omedelbart det så kallade artikel 7förfarandet som kan leda till att Polen åläggs vagt definierade sanktioner men kan mista sin rösträtt, säger Jan Szyszko, Europaanalytiker på Polityka Insight.
Han tillägger att trots att Warszawa och Bryssel har rykt ihop förr så har relationerna nu försämrats. Förr kunde Polen räkna med stöd från sex eller sju andra EUländer, nu är landets enda allierade Ungern och också det är osäkert, påpekar Szyszko.
Vetot till trots är framtiden på längre sikt oklar.
– Presidenten lade in sitt veto mot två lagar, men skrev på en tredje som mot konstitutionen ger justitieministern rätt att ersätta alla domare i de lokala domstolarna. Han lovade också att hans egna versioner av de två andra lagförslagen ska ges vidare inom två månader. Vi kan vänta oss att de liknar de förslag han lade in sitt veto emot, säger Szacki.
Ingen riktigt nöjd
Varken oppositionen eller Bryssel är nöjd med presidentens veto. Protesterna fortsätter och EU har inlett rättsliga åtgärder mot Polen. De här kan leda till böter på miljontals euro.
Szacki spår att PiS trots det inte överger sina planer på att ersätta de högsta domarna och försvaga det rättsliga systemet och i och med det bryta mot grundlagen. Det tror Szyszko leder till att Polen blir allt ensammare i EU.
Oklart är om det är till någon nytta för oppositionen.
– Protesterna var främst riktade mot lagförslagen, de var inte ett stöd för oppositionen. Protesterna och presidentens veto var definitivt ett nederlag för Jarosław Kaczyński och en framgång för Duda, men vägen är ännu lång till ett moderat presidentparti, förutspår Szacki.
Tills vidare är stödet för PiS fortsättningsvis starkt. I en gallup gjord efter presidentens veto för oppositionstidningen Gazeta Wyborcza skulle 33 procent av de röstberättigade stödja PiS, medan det största oppositionspartiet Civic Platform skulle få 23 procent av rösterna.