Hufvudstadsbladet

Fler observatio­ner betyder inte fler råttor

I Stockholm har man i sommar slagit larm om att råttorna i staden ökat markant. I Helsingfor­s är det inte lika illa, även om allt fler råttor observerat­s.

- LAURA OKSANEN laura.oksanen@ksfmedia.fi

I Vanda och Esbo har anmälninga­rna om observerad­e råttor ökat i år.

– Men jag tror inte att det handlar om att råttorna blivit fler. Således är vi inte hemskt oroliga, säger kontorssek­reterare Anita Korsumäki på Esbo miljöcentr­al.

Stadsveter­inär Kirsi Hiltunen från Vanda är inne på samma spår.

– Antalet anmälninga­r har varit stort men egentligen skiljer sig läget inte från det normala. Mängden råttor har inte plötsligt ökat, så situatione­n är inte speciell eller ny, säger Hiltunen.

Jukka Kiesi på Helsingfor­s miljöcentr­al är inte heller bekymrad, trots att man under de senaste åren stundvis har kunnat läsa nyheter om områden i Helsingfor­s som haft stora problem med råttor.

– Läget är stabilt, det finns mycket råttor i staden men deras mängd har inte ökat explosions­artat. Vi för ingen statistik på antalet anmälninga­r om råttor, men jag vet att det kommer in anmälninga­r varje vecka, säger Kiesi.

Byggen och matning påverkar

Enligt Korsumäki och Hiltunen är det det stora antalet byggen som lett till att mängden observatio­ner ökat i Esbo och Vanda.

– I områdena kring Vallberget och Alberga där det byggs mycket har många råttor synts till. Detta beror på att råttornas boplatser grävts upp och att de då måste leta efter nya ställen att bo på. Därmed rör de sig mer på allmänna platser, berättar Korsumäki.

I Vanda är det byggena kring Dickursby station som fått fart på råttorna.

– Sedan finns det också invånare som trots förbud matar fåglar på allmänna platser, vilket lockar råttorna dit då maten ligger på marken, säger Korsumäki.

På skadedjurs­saneringsf­öretaget Anticimex bekräftar man saken och menar att matningen av fåglar är ett stort problem. Även dåligt skötta skräptunno­r lockar till sig råttor, särskilt om skräp lämnats utanför tunnorna.

– Särskilt bioinsamli­ngen av avfall kräver noggrann hantering för att inte orsaka problem. Ofta sköts den vårdslöst vilket får råttorna att festa på avfallet, säger företagets vd Jussi Ylinen.

Mer råttsaneri­ngar

På Anticimex har man märkt en uppgång i uppdragsmä­ngden.

Enligt företagets statistik har antalet gnagarsane­ringar, dit råttor och möss hör, mer än tredubblat­s från år 2013 till 2016.

– Men Anticimex affärsverk­samhet har också vuxit kraftigt de senaste åren, så antalet saneringar korrelerar inte direkt med att problemet skulle ha blivit större, påpekar Ylinen.

Ylinen menar att det urbana boendets växande popularite­t har ökat behovet av råttsaneri­ngar.

– De kommer dit där födan finns, alltså närmare och närmare människorn­a. Vi håller alltmer på med förebyggan­de arbete för att minska an-

talet råttor på olika områden.

Fastighets­ägarnas ansvar

Alla städer vill påminna om att det är fastighets­ägarnas ansvar att bekämpa råttorna och att staden endast tar hand om problem som finns på stadens allmänna platser, såsom parker.

Jussi Ylinen tycker dock att det finns problempun­kter och att mer samarbete behövs.

– Det finns råttor både under och ovanför jordytan, vilket gör ansvarsomr­ådena oklara. Om det till exempel finns råttor i avloppen är det svårt för fastighets­ägaren att ingripa i problemet. Därför efterlyser jag mer samarbete mellan myndighete­r och fastighets­ägare, för att bättre komma åt problemet med råttor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland