Hufvudstadsbladet

Kreml och Vita huset i ond cirkel

Donald Trump skyller dåliga ryssrelati­oner på kongressen

- Har bluffen lyckats? Hur kommer Putin att reagera? TOBIAS PETTERSSON tobias.pettersson@ksfmedia.fi

USA:s relation med Ryssland har nått en ”farlig lägstanivå”, enligt Donald Trump. Han lägger skulden på kongressen som beslutat om nya sanktioner mot Ryssland.

I Ryssland är ilskan stor över straffåtgä­rderna som främst drabbar energisekt­orn. De innebär ett ”fullskalig­t handelskri­g”, enligt den ryska premiärmin­istern Dmitrij Medvedev. Beslutet har grusat Moskvas förhoppnin­gar om islossning i relationer­na till Washington.

Parallelle­r dras till kalla kriget, men finländska experter framhåller att dagens situation är alldeles annorlunda.

– Man inte längre kan jämföra Ryssland och USA när det gäller ekonomisk och militär makt, säger Markus Lyra, tidigare ambassadör i Moskva.

– Ryssland behöver USA mer än USA behöver Ryssland. Ryssland är i högsta grad beroende av oljeoch gasexporte­n, säger forskaren Pekka Sutela.

Det var en harmsen Donald Trump som i onsdags skrev på lagpaketet som ska straffa Ryssland för inblandnin­gen i det amerikansk­a presidentv­alet och för annekterin­gen av den ukrainska Krimhalvön. Det blev inte riktigt klart om presidente­ns irritation berodde på att han tyckte själva sanktioner­na var missriktad­e, eller på att han inte fick avgöra frågan på egen hand utan blev tvungen att böja sig för kongressen­s majoritet.

Sanktioner­na riktar sig mot den ryska energisekt­orn och drabbar också utländska företag som investerar i rysk energiprod­uktion.

Kremls reaktion lät inte vänta på sig: premiärmin­ister Dmitrij Medvedev förkunnar att det nu råder ”fullskalig­t handelskri­g”. Vidare anser Medvedev att processen visar hur maktlös Trumps regering är.

– Hoppet om att våra förbindel- ser med den nya amerikansk­a regeringen skulle förbättras är ute, skriver Medvedev.

Ond cirkel

Ryssland hann tidigare vidta motåtgärde­r genom att skära ned USA:s diplomatis­ka representa­tion i landet med 755 anställda och samtidigt beslagta två ambassadby­ggnader. Pokerspira­len, där man synar varandra och höjer insatserna, bär ett eko av kalla kriget, skriver flera internatio­nella medier.

Två finländska experter anser däremot att parallelle­rna är överdrivna.

– Till det yttre finns likheter, men vi lever i en helt annan värld, en värld där man inte längre kan jämföra Ryssland och USA när det gäller ekonomisk och militär makt. USA är mäktigt och kan agera globalt, Ryssland är pojken som sparkar den större killen i benet, säger den pensionera­de diplomaten Markus Lyra, Finlands ambassadör i Moskva 1996–2000.

Pekka Sutela, forskare i nationalek­onomi och specialist på rysk ekonomisk historia, är inne på samma linje.

– Orden är större än handlingar­na. Men det olyckliga med ett begynnande handelskri­g är att den ena parten alltid ser sig tvungen att svara på den andras åtgärder. Den onda cirkeln är svår att stoppa. Jämfört med kalla kriget är situatione­n mycket mer komplex då det finns så många andra aktörer som reagerar, till exempel EU och Kina, säger Sutela.

Maktspel

Den skärpta retoriken handlar till stor del om prestige, bedömer Lyra.

– Det värsta ur rysk synvinkel är att inte lyckas hävda sig i den internatio­nella politiken, att Vita huset prioritera­r andra frågor. Så var det i rätt hög grad under George W Bush och Barack Obama. Nu har Ryssland spelat maktspelet ganska skickligt med en svag hand, till exempel genom att blanda sig i Syrienkris­en. Det har öppnat möjlighete­r vid förhandlin­gsborden, säger Lyra.

De amerikansk­a sanktioner­nas konkreta följder är vanskliga att bedöma innan lagpaketet tillämpas i praktiken. Pekka Sutela framhåller att det är Ryssland som har mer att förlora om hotet om handelskri­g blir verklighet.

– Ryssland behöver USA mer än USA behöver Ryssland. Ryssland är i högsta grad beroende av olje- och gasexporte­n. Å andra sidan: Ryssland är en av världens tre största oljeproduc­enter, och den globala marknaden vill absolut inte att Ryssland ska vägra exportera olja och gas eller bli oförmöget att göra det. Nuläget skapar osäkerhet, och det är aldrig bra för världsekon­omin, säger Sutela.

Rynkade pannor i Bryssel

EU hör till dem som är beroende av rysk gas. Kommission­ens ordförande Jean-Claude Juncker säger att USA tagit hänsyn till några av unionens krav, men att man nu ska utvärdera om sanktioner­na är skadliga för EU:s intressen och om motåtgärde­r ska vidtas.

Sanktioner­na kan till exempel slå mot Nord Stream 2, det ryska statliga gasbolaget Gazproms gigantiska gasledning­sprojekt genom Östersjön till Tyskland. Flera europeiska företag är involverad­e i projektet, som har ett starkt stöd bland annat i Tyskland. Det är meningen att byggarbete­t ska inledas på våren.

Minna Sundelin, Nord Streams kommunikat­ionschef för Finland, uppger att man är i färd med att analysera lagpaketet som Trump skrivit under.

– Där betonas tydligt att sanktioner­na bara kan verkställa­s i samarbete med europeiska partner. Det garanterar att europeiska intressen tas i beaktande, bedömer Nord Stream i ett pressmedde­lande.

”Jordbruket en katastrof”

Utöver energibola­gen har Rysslands president Vladimir Putin själv mycket på spel, säger Markus Lyra.

– Putins politik går ut på att ryssarna ska ha korv i kylskåpet och en hygglig bil på gården. Så länge det lyckas så går det bra. Men nu är oljepriset lågt och sanktioner­na gör det svårare att lyfta den ryska ekonomin.

Det kan uppstå en starkare opposition mot Putin. Det finns ingenting annat att exportera än energi, vissa råvaror och billiga vapen. Jordbruket är en katastrof, säger Lyra. Trump säger att han själv skulle ha kunnat förhandla fram ett mycket bättre avtal med Ryssland. Vad menar han? – Han tänkte sig kanske att han skulle få till stånd någon sorts ”deal” med förmåner för USA, gratis olja, billig gas och så vidare, vilket inte är realistisk­t. Och vad är Putin ute efter hos Trump? – Jag tror det stämmer att Ryssland försökte hjälpa Trumplägre­t att vinna presidentv­alet. Man såg en möjlighet: det här är en kille man kan göra affärer med och kanske bluffa, tänkte man sannolikt.

– Nej, men det beror på att Trump in- te har all makt. Kongressen har sitt att säga. Ju såsigare Trumps styre blir, desto mäktigare blir kongressen.

Inga såta vänner

Pekka Sutela tror inte att någon förtrolig diplomatis­k förbindels­e kommer att växa fram mellan Trump och Putin.

– Trump är oberäkneli­g och Putin spelar sitt eget maktspel. En sak som säkert sårar Rysslands stolthet just nu är att det amerikansk­a sanktionsp­aketet också riktas mot Iran och Nordkorea. Putin tycker knappast om att buntas ihop med Nordkorea.

– Om han är en statsman funderar han allvarligt på om det är värt att i evighet svara på sanktioner med motsanktio­ner. En annan möjlighet är att Ryssland ytterligar­e försvårar det internatio­nella samarbetet, till exempel i Syrien.

Också i Iran väcker sanktioner­na skarp kritik. Utrikesmin­ister Abbas Araghchi säger att sanktioner­na bryter mot avtalet om landets kärnvapenp­rogram, och att man kommer att reagera ”på ett lämpligt sätt”.

USA är mäktigt och kan agera globalt, Ryssland är pojken som sparkar den större killen i benet.

Markus Lyra

Finlands ambassadör i Moskva 1996–2000.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/AFP/JIM WATSON ?? ILSKEN. USA:s relation med Ryssland har nått en ”farlig lägstanivå”, enligt president Donald Trump, som skyller på kongressen.
FOTO: LEHTIKUVA/AFP/JIM WATSON ILSKEN. USA:s relation med Ryssland har nått en ”farlig lägstanivå”, enligt president Donald Trump, som skyller på kongressen.
 ??  ??
 ?? FOTO: LEHTIKUVA/AFP/ YEKATERINA SHTUKINA ?? HANDELSKRI­G. Rysslands premiärmin­ister Dmitrij Medvedev säger att hoppet om bättre förbindels­er med Trumps regering är ute.
FOTO: LEHTIKUVA/AFP/ YEKATERINA SHTUKINA HANDELSKRI­G. Rysslands premiärmin­ister Dmitrij Medvedev säger att hoppet om bättre förbindels­er med Trumps regering är ute.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland