102-åri­ge Åke Hell­man stäl­ler ut

Konst­nä­ren och pro­fes­sorn Åke Hell­man har må­lat över 200 por­trätt. Bland dem finns pre­si­dent­fru­ar­na Syl­vi Kek­ko­nen och Tel­ler­vo Ko­i­visto.

Hufvudstadsbladet - - I Dag - FNB–SPT-CAMILLA MAGNUSSON

I höst stäl­ler Åke Hell­man ut si­na och hust­run, konst­nä­ren Ka­rin Hell­mans (1915-2004) verk i Helsing­fors Konst­hall. Den ret­ro­spek­ti­va ut­ställ­ning­en ut­gör en del av det of­fi­ci­el­la pro­gram­met un­der Fin­land 100 år.

– Kan du nå­got om må­le­ri? frå­gar han när vi träf­fas på Jo­han­na­hem­met i hemsta­den Borgå.

Han ska­kar hand, handsla­get är fast och blic­ken är klar. Han sit­ter un­der en vac­ker mål­ning må­lad i var­ma fär­ger, den fö­re­stäl­ler hans sto­ra kär­lek, hust­run Ka­rin.

–Mam­ma in­sjuk­na­de i Alz­hei­mer. Hon var hem­ma så länge som det var möj­ligt. Un­der den sista ti­den låg hon på vård­hem. Pap­pa gick dit var­je dag och bru­ka­de spe­la man­do­lin för hen­ne. Den sista ti­den satt han vid säng­en och ma­ta­de hen­ne med en li­ten sked, sä­ger dot­tern och ke­ra­mi­kern Åsa Hell­man.

Ef­ter sin hust­rus bort­gång var Åke Hell­man länge de­pri­me­rad. Han sök­te tröst i kons­ten, men det vil­le sig inte rik­tigt. Rum­men i hem­met i Borgå eka­de tom­ma.

På en säll­skaps­re­sa träf­fa­de han den pen­sio­ne­ra­de hus­hålls­lä­ra­ren Ma­ri­ta Jung­vall och ge­nom den nya vän­ska­pen åter­fick han livs­lus­ten och åter­upp­tog må­le­ri­et.

Trivts i Pro­vence

För Åke har ut­lands­re­sor­na va­rit myc­ket be­ty­del­se­ful­la. Åke och Ka­rin köp­te re­dan ti­digt ett hus i byn Lacos­te i Pro­vence där de till­bring­a­de var­je som­mar. De åk­te dit så fort de blev le­di­ga från ar­be­tet som teck­nings­lä­ra­re. Där för­e­na­des ar­be­te, var­dags­liv, nö­je och säll­skaps­liv på ett lyck­ligt sätt.

Hu­set var sna­ra­re en kalk­stens­ru­in be­stå­en­de av ett en­da rum. Det fanns var­ken to­a­lett el­ler rin­nan­de vat­ten. Men pa­ret Hell­man upp­skat­ta­de mil­jön och det frans­ka lju­set. Det vik­ti­gas­te var att kun­na må­la.

– Un­der de sista åren kröp mö­gel upp på hal­va väg­gen. 2013 re­stau­re­ra­de vi he­la hu­set, det höll på att fal­la ihop. Nu finns alla mo­der­ni­te­ter i hu­set och det finns till och med en dusch, sä­ger Karl Jo­han Hell­man, ar­ki­tekt och son till Åke.

Åkes mål­ning­ar ut­veck­la­des un­der som­rar­na vid Medelhavet. Från Lacos­te var det lätt att bi­la om­kring i trak­ten till and­ra stäl­len och må­la.

Ef­tersom de of­fi­ci­el­la por­trätt­be­ställ­ning­ar­na mest har ut­gjorts av me­del­ål­ders gub­bar har ett av Åkes fa­vo­rit­mo­tiv va­rit kvin­nor, och han har ock­så haft lätt att få mo­del­ler. En gång då han satt vid en strand och må­la­de kom en ung flic­ka fram till ho­nom och frå­ga­de om han vil­le kom­ma hem till hen­ne och må­la av hen­ne. Det vil­le Åke. Da­gen där­på be­stäm­des mö­tet i flic­kans hem. Hon bod­de i ett myc­ket flott hus. Åke må­la­de av hen­ne, tac­ka­de och gick där­i­från.

–Ef­teråt har jag tänkt att man kun­de ha haft det hur trev­ligt som helst där. Man ång­rar all­tid de syn­der man un­der­lå­tit att be­gå, sä­ger Åke Hell­man i en bok om ho­nom själv skri­ven av Erik Krus­kopf och Ul­la-Le­na Lund­berg.

Kärleken från Ös­ter­bot­ten

Åke Hell­man har även job­bat i Ös­ter­bot­ten. Han ar­be­ta­de som teck­nings­lä­ra­re i Kristi­nestad. Han in­led­de sitt ar­be­te där 1938 och fort­sat­te ef­ter kri­get. Ös­ter­bot­ten kom att be­ty­da myc­ket för ho­nom. Re­dan un­der stu­di­e­ti­den träf­fa­de han sitt livs kär­lek Ka­rin Wi­su­ri från Gam­la­kar­le­by.

– Jag be­und­ra­de Ka­rin för hen­nes fan­ta­si och go­da färgsin­ne, och jag tror att hon be­und­ra­de mig för mitt go­da färgö­ga och för att jag var en säk­ra­re teck­na­re och iakt­ta­ga­re än hon, sä­ger Åke Hell­man i bo­ken Åke Hell­man Män­ni­skan och må­la­ren.

Han del­tog som sa­ni­tär så­väl i vin­ter­kri­get som i fort­sätt­nings­kri­get. He­la kri­get ige­nom teck­na­de han si­na kam­ra­ter. Hös­ten 1944 blev han hem­för­lo­vad. Un­der kri­get ha­de han gift sig och bil­dat fa­milj. Han an­sök­te om en front­man­na­tomt för åter­vän­dan­de sol­da­ter.

Ef­ter kri­gen bo­sat­te han sig i Borgå där han lät byg­ga ett hus som han pla­ne­ra­de till­sam­mans med ar­ki­tek­ten Erik Kråk­ström.

Må­lar inte läng­re

Åke Hell­man de­bu­te­ra­de re­dan år 1939 med ett stil­le­ben som an­togs till Fins­ka konst­nä­rers års­ut­ställ­ning i Helsing­fors Konst­hall.

Men han må­lar inte läng­re. De sista mål­ning­ar­na gjor­de han som 93-åring. Han har he­la ti­den gått sin egen väg. Åren 1964–78 var han fö­re­stån­da­re för Helsing­fors uni­ver­si­tets rit­sa­lar.

– Pap­pa äls­kar att ta­la om rit­sa­len vid Helsing­fors uni­ver­si­tet där

han●trivdes●med●ar­be­tet●och●un­der­vi­sa­de●i●fle­ra●år,●sä­ger●Åsa●Hell­man.

Han●var●myc­ket●om­tyckt●som●lä­ra­re,●hans●ele­ver●var●många●gång­er●på●be­sök●i●Borgå●och●höll●kon­takt●långt●ef­ter●det●att●Hell­man●gått● i●pen­sion.

Den kom­man­de ut­ställ­ning­en

Ut­ställ­ning­en●i●Helsing­fors●Konst­hall●kom­mer●att●om­fat­ta●många● oli­ka●slags●verk●av●pa­ret●Hell­man,● bland●an­nat●ol­je­mål­ning­ar,●col­lage● och●ap­pli­ka­tio­ner.

–●Pap­pa●ex­pe­ri­men­te­ra­de●med● allt.●Han●må­la­de●i●oli­ka●tek­ni­ker,● skulp­te­ra­de●och●gjor­de●si­na●eg­na● möb­ler,●sä­ger●Åsa●Hell­man.

Fi­at Volun­tas Tua,● al­tar­mo­sa­i­ken●i●Munks­höj­dens●kyr­ka,●är●ett● så­dant●ex­em­pel.●Skis­sen●till●mo­sa­i­ken●häng­er●hem­ma●hos●Hell­man.● Den●är●upp­byggd●av●olik­fär­ga­de●ste­nar●och●kruk­skär­vor●ef­tersom●man● ef­ter●kri­get●inte●kun­de●kö­pa●mo­sa­ik­bi­tar●i●glas. Ut­ställ­ning­en De­lad atel­jé – Ka­rin och Åke Hell­man på­går 21 ok­to­ber–19 no­vem­ber i Helsing­fors Konst­hall.

FOTO: CAMILLA MAGNUSSON FOTO: CAMILLA MAGNUSSON

TRIVDES I FRANK­RI­KE. Åke Hell­man un­der en ol­je­mål­ning som han gjort av hust­run Ka­rin Hell­man i Pro­vence. LåNG KAR­RIäR. Åke Hell­man må­la­de än­da tills han var 93 år, här vi­sar dot­tern Åsa en av Hell­mans sista mål­ning­ar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.