Import av avelsdjur sprider resistensen
Inom djuruppfödningen används antibiotika inte bara för att bota och förebygga infektioner utan även för att främja slaktdjurs tillväxt. Det sistnämnda användningsområdet är kontroversiellt men fortfarande allmänt i stora delar av världen, bland annat i USA där 80 procent av all antibiotika används för djur. Inom EU har det sedan 2006 varit förbjudet att använda antimikrobiella medel i tillväxtfrämjande syfte.
I Finland används cirka 20 procent av all antibiotika för djur, en relativt låg siffra ur ett globalt perspektiv. Men även om de finska livsmedelsproducerande djuren äter lite eller ingen antibiotika alls förekommer det antibiotikaresistenta bakterier i bland annat finländskt kycklingkött och svinkött. I en studie utförd av Evira 2016 visade det sig att 22 procent av kycklingköttet i detaljhandeln innehöll ESBL- eller liknande bakterier. Samtliga 309 prover var från inhemskt färskt kött.
Professor Anna-Liisa Myllyniemi som leder forskningsenheten för mikrobiologi på Evira säger att bakterierna har sitt ursprung i avelsdjur som importeras till Finland.
– Det skulle vara viktigt att vi skulle få avelsdjur fria från ESBL men det är en förändring som måste drivas på europeisk nivå, säger hon.
I Eviras studie från 2015 granskades förekomsten av MRSA i svinkött. Bakterien hittades i 9 av 303 prover, eller i drygt tre procent av fallen. Största delen av köttet som granskades var inhemskt.
– Det är viktigt att komma ihåg att tillreda maten rätt eftersom också eventuella antibiotikaresistenta bakterier dör vid upphettning, säger Anna-Liisa Myllyniemi.
Hur ser det då ut med förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i kött som importeras till Finland? År 2016 importerade Finland till exempel över 55 miljoner kilo kött, bland annat från Danmark, Tyskland, Polen, Spanien, Sverige och Brasilien.
Det korta svaret är att ingen vet. En sådan kartläggning har nämligen inte gjorts i Finland.
I Sverige finns det däremot en studie från 2011 som kan ge en aning om hur det ser ut med det importerade
Det är viktigt att komma ihåg att tillreda maten rätt eftersom också eventuella antibiotikaresistenta bakterier dör vid upphettning. Anna-Liisa Myllyniemi Professor, leder forskningsenheten för mikrobiologi (Evira)
köttet. Enligt Livsmedelsverkets undersökning var det vanligt med ESBLbildande E. coli särskilt i kycklingkött. Förekomsten av E. coli i kycklingkött var högst i kött från Sydamerika (95 procent av proverna). I kött från Sverige var förekomsten 44 procent, i kött från Danmark 15 procent och från övriga EU 61 procent.
Globalt
På ett globalt plan används i dag mer antibiotika för att främja tillväxt och för att förhindra infektioner bland fjäderfä, svin och nötkreatur än vad som används av jordens alla människor. Efterfrågan på antibiotika bland djuruppfödningarna väntas stiga eftersom efterfrågan på djurprotein stiger.
Antibiotika används ofta inom djuruppfödningen, särskilt den industriella, för att kompensera brister i fodret och i hygienen. Djur som vuxit upp med ständiga mikrodoser av antibiotika i fodret har höga nivåer av antibiotikaresistenta bakterier, vilka kan överföras till människor som är i direktkontakt med djuren. Det finns också indikationer på att de antibiotikaresistenta bakterierna smittas via ägg, kött och mjölk.
Antibiotika sprids till naturen, genom djurens avföring, via avloppsvatten och genom fisk- och skaldjursodlingar. Vilka miljöeffekterna är på lång sikt vet man inte med säkerhet men många forskare granskar i dag dessa frågor.
Källor: The State of the World’s Antibiotics 2015 och Evira. För artikeln har även doktor och veterinär Annamari Heikinheimo vid Helsingfors universitet intervjuats.