Jag har gjort en upptäckt
Förut, när vi reste, så gjorde vi det på ett annat sätt. När Linné åkte land och rike runt skedde det med häst och vagn. Det har förändrats mycket när det gäller färdmedlen och den utvecklingen är kanske inte enbart av godo.
Men jag tänker inte bara på med vilka fordon vi färdades och färdas i, utan tillika på vad vi gjorde på våra resor. Linné var en upptäcktsresande i botanik, men också på andra plan. Han såg och studerade och gjorde utfästelser om hur olika folk betedde sig. Ganska klichéartat och fördomsfullt med dagens mått mätt, men ändå: han förundrades.
Det är det jag vill komma åt. Då reste vi för att upptäcka saker. Vi ville häpet förundras över märkvärdigheter som vi inte kunde uppleva i vårt karga Norden: Byggnadskonst, parker och växtlighet, kultur, musik – ja, allt som vi kunde njuta av som något exotiskt.
Reser vi inte så i dag? Jo, det är klart att en och annan fortfarande är upptäcktsresanden. Många reser dock på ett annat sätt. Det billiga flyget har gjort det möjligt, men också vår konformitet i Europa och den globalisering som vi är mitt uppe i. Vi vet så mycket mer om vår omvärld och jag vill inte tro det, men fruktar att det är så att vi samtidigt är mindre nyfikna på vår omgivning.
I dag reser många bara för att tillfredsställa olika behov, det kan vara behovet av värme, behovet av att få komma bort från stress och vardag, behovet av att få dricka alkohol utan risk att arbetskamrater eller andra får syn på en eller så är det helt enkelt behovet av att få slå fast att det ändå är bäst i hemlandet. Alla de behoven kan tillfredsställas med en flygresa några timmar bort. Det har blivit väldigt lätt att ta sig långt bort.
Men upptäcktsresandet har i mångt och mycket försvunnit. I somras gjorde jag experimentet att ta tåget i stället för att flyga. Resultatet blev häpnadsväckande. Från att ha varit en behovssläckare när det gäller resor blev jag en upptäcktsresande.
Efter att ha läst tillräckligt många artiklar om att flyget är den stora miljöboven så ville jag prova att betala ett högre pris både i pengar och i tid. Det var verkligen värt det!
Kan det vara så att häst och vagn à la Linné är ett incitament för att också upptäcka saker. Nästa sommar, om jag har tid, då tar jag cykeln!