UM tvingas bort från Skatudden
Sanering Sjöekipagets åtta stora fastigheter på Skatudden, där Utrikesministeriet är inrymt, kommer att genomgå en totalsanering. Projektet tar flera år och är det största i sitt slag. Sjöekipaget, som ritades av Carl Ludwig Engel sanerades senast i slute
Knappt trettio år efter den föregående storsaneringen ska Sjöekipaget på Skatudden totalsaneras igen. Utrikesministeriets personal får flytta på sig under projektet som kommer att ta flera år i anspråk.
– Fastigheten befinner sig i det skedet av sin livscykel att en sanering är nödvändig, säger byggnadsrådet Hannu Kuikka på statsrådets kansli.
Kuikka räknar med att saneringsarbetena kan inledas i slutet av 2018 eller i början av 2019. Projektet är så stort att det måste delas upp i två skeden. Personalen inkvarteras i temporära utrymmen under tiden. Det kommer att dröja långt in på 2020-talet innan UM kan flytta in igen. Då ska alla Utrikesministeriets funktioner finnas under samma tak.
Närmare 400 personer jobbar i dag i fastigheterna. När saneringen är klar ska hela UM:s personal på drygt 800 personer få plats i Sjöekipagets fastigheter.
– Vi funderar nu på hur vi mest rationellt delar upp projektet, säger Kuikka, som tippar att byggnadsarbetena inte märkbart kommer att inkräkta på Skatuddsbornas rörelsefrihet, även om det vidsträckta området kommer att utgöra en byggnadsplats många år framöver.
– Det är ett verkligt stort projekt, säger också UM:s kommunikationsdirektör Jouni Mölsä.
Projektet är än så länge så i sin linda att ingen vågar sia om vilka summor det kan röra sig om.
Det är knappt trettio år sedan de stora kasernerna senast totalrenoverades. Men det är ingen hemlighet att byggnaderna inte längre svarar mot dagens krav speciellt vad gäller datasäkerhet och annan husteknik. Dataintrång är i dag vardagsmat.
– EU:s och Natos bestämmelser har skärpts under de trettio år som gått, säger Mölsä.
Saneringen av byggnaderna handlar alltså inte bara om väggar och målarfärg utan minst lika mycket om det som finns inne i väggarna.
– Tanken är att skapa ett campusområde där alla enheter får plats under samma tak och vi får in flera människor i mindre utrymmen, säger Mölsä.
För stora rum
När kasernerna renoverades senast delade man upp kontorslokalerna i enpersonsrum. Eftersom man måste följa den ursprungliga fönsterindelningen blev rummen alltför stora, enligt dagens bestämmelser. Därför fick bara en del av UM:s tjänstemän plats i de då nysanerade utrymmena.
När byggnaderna nu saneras kan tjänstemännen därför räkna med att förlora sina furstliga enmanskontor.
Enligt HBL:s uppgifter har de gamla kasernbyggnaderna inte drabbats av exempelvis mögelskador, medan däremot de nyare byggnaderna på innergården har haft mögelproblem i mindre omfattning.
Saneringsprojektet har i praktiken redan inletts i liten skala. Den vita byggnaden invid pariserhjulet på Södra hamnens sida har utrymts och ska säljas. Bland annat biståndsavdelningen som varit inrymd här har redan för en tid sedan flyttats till statsrådets lokaler på Kyrkogatan.
Kritiserad sanering
Sjöekipagets ursprungliga kaserner uppfördes på 1820-talet och var de ståtligaste byggnaderna i staden. När fastigheterna sanerades på 1980-talet byggdes också den östra flygeln, som fanns med redan på Engels ritningar, men som aldrig hade förverkligats. Samtidigt byggdes de långsmala flygelbyggnaderna på innergården. Exteriörerna återställdes med stor respekt för Engels visioner, men förverkligandet av byggnadernas interiör möttes av skarp kritik. Bland annat rumsindelningen i den gamla huvudbyggnaden kritiserades för att den strider mot den ursprungliga. Det ansågs också att sanerarna invändigt gick fram med för hård hand.
Sjöekipaget omfattar nu totalt åtta separata fastigheter och UM flyttade in efter saneringen, som leddes av arkitekt Erik Kråkström, år 1989.
Tanken är att skapa ett campusområde där alla enheter får plats under samma tak och vi får in flera människor i mindre utrymmen. Jouni Mölsä UM:s kommunikationsdirektör