Höj grundutkomststödets belopp för att minska den värsta misären
Pensioner Mika Lille hänvisar i sitt inlägg (HBL 20.8) till den nya budgeten som regeringen slår fast i slutet av augusti. Han tar upp att Centern vill höja garantipensionen med 40 euro i månaden från det nuvarande beloppet på 760, men att budgetförslaget nu går ut på att höja den med endast åtta euro.
Samlingspartiet vill stå fast vid åtta euro, men då regeringens majoritet vill höja beloppet kan vi utgå från att höjningen kanske landar på 20 euro. Garantipensionen kan gärna höjas, men det är dock inte berättigat att inte alls höja folkpensionen som är för låg och som även riktar sig till pensionärer med låg pension. De som lyfter garantipension har under sitt arbetsföra liv inte ägnat sig åt förvärvsarbete eftersom de då skulle få arbetspension eller om de har låg arbetspension ett tillskott av folkpension.
De har alltså finansierat sin levnad på något annat sätt. Arbetspension har alla fått som varit födda från 1905. Garantipensionen påverkas inte av hushållets inkomster, inte av egendom eller besparingar och inte av kapitalinkomster, försäkringsinkomster eller underhållsstöd. Den påverkas endast av arbetspensionen. Den riktar sig inte till de nödställda och fattigaste pensionärerna som är tvungna att leva på utkomststöd och grundutkomststödet är 488 euro i månaden och släpar efter med över 30 procent. Regeringen försämrar även bostadsbidragen i flera avseenden som förvärrar utslagningen.
Lille oroar sig med all rätt för de fattigaste pensionärernas utslagning och den har inget riksdagsparti velat göra något åt. Inget sådant initiativ har tagits vare sig i riksdagen eller i regeringen och därmed heller inget lagförslag eller budgetförslag. Trots att Europarådet för några år sedan anmärkte på Finlands alltför låga nivå då det gäller de mest nödställdas livsbetingelser och den alltför hårda utslagningen av dem. I övriga nordiska länder är grundutkomststödet kring 800 euro. Finland har aldrig anslutit sig till en nordisk välfärdsmodell.
Lille har rätt i sin beskrivning att det är höga medicinoch sjukkostnader som driver många pensionärer till behov av utkomststöd och till det kan man tillägga de höga kostnader som boende på olika servicehus betingar. Till det räcker inte en låg pension till utan då återstår utkomststödet. Dess låga nivå leder till ett hot mot det mentala välbefinnandet, till isolering och till brist på viktiga aktiverande impulser i livskvaliteten och ökar kraftigt risken för demens och initiativlöshet.
Hemmaboende, svårt sjuka äldre som inte orkar färdas till butiken efter mat eller som inte orkar tillreda mat vore i behov av hemkörda matportioner, men de kostar cirka 300 euro i månaden och det kan man inte betala med sitt utkomststöd om 488 euro. Den summan skall räcka till de flesta normala levnadskostnader utöver hyran. Hyran täcks av bostadsbidrag och utkomststöd till resten.
Däremot kan hyran överstiga normnivån och då skall den andelen även tas av beloppet 488. Lille hänvisar till att en del inte har råd till mediciner, men till dem ges betalningsförbindelse till apoteket så ingen nödställd behöver bli utan mediciner. I nödfall kan akutjourerna ge behövliga mediciner eller jourhavande socialarbetare en betalningsförbindelse.
Vi får även vara tacksamma för att det finns volontärer som besöker brödköerna för att få mat åt undernärda, medellösa och sjuka äldre som inte själva orkar till brödköerna som till hälften består av pensionärer, den andra hälften består av arbetslösa och studerande.
Pensionärer finns i åldern från 16 till 100 år, vilket ofta förbises. Det finns funktionshindrade och utvecklingsbegränsade som aldrig kan börja förvärvsarbeta och då är de hänvisade till invaliditetspension från unga år.
Till slut är det orsak att betona att en höjning av garantipensionen gärna kan genomföras, men viktigast vore att höja grundutkomststödets belopp från 488 euro med tanke på att i någon mån minska på den värsta sociala misären som Finlands riksdag i sin omänskliga politik försatt en stor mängd hjälplösa medborgare i och som exkluderar Finland som fungerande rättsstat.