Finnwatch: Bistånd gick till rika
Biståndspengar som kanaliseras via investeringsfonden Finnfund har gått till fossila bränslen och tjänster för rika, säger organisationen Finnwatch i en rapport. Biståndsministern säger att fördelningen hunnit förändras.
När regeringen beslöt att skära ner i biståndet och kanalisera mer pengar till investeringsfonden Finnfund hamnade valet av investeringar under lupp.
HBL har tidigare skrivit om att det bland investeringarna, särskilt de som gått via utomstående fonder som själva beslutar om sina objekt, funnits projekt som Radisson-hotell, Dr. Oetkers färdigmat och privatskolor.
I en färsk rapport har organisationen Finnwatch, som granskar handelsetik, gått igenom investeringar som gjorts med medel för utvecklingssamarbete. Organisationen kritiserar att det bland investeringsobjekten finns fossila bränslen, köttproduktion och service som antingen turister eller de rika i utvecklingsländerna kan utnyttja.
–Fonderna har placerat medel i företag som till exempel importerar smycken och parfymer från väst, låter uppföra lyxvillor, erbjuder inredningsplanering eller gymtjänster. Det är svårt att se varför sådan verksamhet ska finansieras med biståndsmedel, säger verksamhetsledaren Sonja Vartiala i ett pressmeddelande om rapporten.
Finnwatch kritiserar också att en tredjedel av de direkta placeringarna gått till relativt rika länder, medan 16 procent av objekten funnits i de allra fattigaste länderna.
Biståndsminister Kai Mykkänen (Saml) säger att många uppgifter i rapporten är gamla, och att linjen blivit annorlunda.
– Det är bra att man ser på det här med kritisk blick, men största delen av exemplen är över fem år gamla, säger Mykkänen, och tillägger att det inte investerats i fossila bränslen sedan 2013.
Han säger att större delen av investeringarna ändå går till utvecklingsländer som befinner sig i antingen medelnivån eller den fattigaste nivån, och att Finnfund fokuserar på förnyelsebar energi.
Biståndslinjen ifrågasatt
Redan tidigare har det riktats kritik mot att Finnfund inte har full kontroll över att alla medel följer Finlands utvecklingspolitiska prioriteringar då en del av pengarna går vidare till utomstående fonder, som i sin tur själva väljer sina objekt.
Till det säger Mykkänen att det är ett val man gjort då det gäller de mest instabila länderna, som annars inte hade fått finansiering.
– Under de senaste två åren har det inte gjorts nya investeringar i utomstående fonder. Det handlar om under en femtedel av portföljen och andelen krymper. Vi har diskuterat frågan med Erkki Tuomioja som leder förvaltningsrådet, och att sluta med detta helt och hållet vore grymt mot de länder som annars inte alls skulle få investeringar.
Mykkänen försvarar regeringens linje att kanalisera utvecklingspengar till investeringar för att skapa industri, energi och arbetstillfällen. Han säger att investeringar är ett uttryckligt önskemål från länder som behöver det. Hotellbyggena har väckt reaktioner – de skapar jobb men är de centrala mål för biståndspolitik? – Vi har uppmuntrat Finnfund att fokusera på industri, livsmedelsproduktion och förnyelsebar energi. Att enskilda investeringar går till servicebranschen kan i vissa områden, som i Nairobi, vara en viktig del av regionens utveckling på olika sätt. Det är svårt att se på det helt svartvitt. Största delen av investeringarna går ändå till klimatändamål, säger Mykkänen.
– Om köttproduktionen kan man fråga sig om det i framtiden är rätt objekt, men i dagens läge är det fråga om jordbrukare i Afrika som försöker konkurrera med importkött.
Vänsterförbundets partiledare Li Andersson kräver större öppenhet om Finnfund.
– Det bör inte läggas mer pengar i Finnfund förrän ansvarstagandet i verksamheten kan garanteras, skriver Andersson i ett pressmeddelande.
Att enskilda investeringar går till servicebranschen kan i vissa områden, som i Nairobi, vara en viktig del av regionens utveckling på olika sätt. Det är svårt att se på det helt svartvitt. Största delen av investeringarna går ändå till klimatändamål. Kai Mykkänen Biståndsminister, Saml