”Underteckna inte skadeståndsavtal för lärplattor”
I flera kommuner har föräldrar fått underteckna oskäliga skadeståndsavtal i samband med att elever tagit med sig lärplattan hem. Avtalet kan göra eleven ersättningsskyldig om plattan går sönder – också om det är en ren olyckshändelse. Digitala läromedel och lärplattor är vardag i skolan och eleverna behöver ofta ta plattan med sig hem för att göra läxor. Men om lärplattan går sönder, vem är det då som ska ersätta den?
I ett pressmeddelande varnar Hem och skola för att föräldrar omedvetet kan ta på sig ett alltför stort skadeståndsansvar. Från flera olika kommuner har förbundet nämligen fått uppgifter om skadeståndsavtal som föräldrar förväntas underteckna i samband med att lärplattan kvitteras ut. Avtalet påför dem ett oskäligt ekonomiskt ansvar om plattan går sönder, och i vissa fall har avtalen också klausuler som gör att elever och föräldrar samtycker till att skolans och bildningskansliets personal kan läsa e-post och privata meddelanden via sociala medier.
Sådana avtal har man ingen skyldighet att underteckna, säger Hem och skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk.
– Att underteckna en kvittering är däremot helt i sin ordning. Då är man bara ersättningsskyldig inom ramen för skadeståndslagen.
Skadeståndslagen omfattar allt elevmaterial, från skolbänkar till böcker, pennor och lärplattor. Undervisningsmaterial som avsiktligt förstörs ska enligt lagen ersättas av eleven, men om det är frågan om en olyckshändelse är det skolan som betalar.
Romantschuk poängterar att det knappast ligger någon illvilja bakom avtalen. Snarare handlar det om missförstånd – och olyckliga ordval.
– Utbildningsstyrelsen har gått ut till skolorna med ett förslag på blan-
Det är förstås helt okej att man kvitterar ut lärplattor så att skolan kan hålla reda på var de finns. Men den rådande skadeståndslagen räcker bra för att klargöra ansvaret. Micaela Romantschuk Verksamhetsledare Hem och Skola
kett som vårdnadshavaren undertecknar när eleven tar med sig plattan hem, och som hänvisar till skadeståndslagen. Problemen uppstår när kommunen – antagligen av ren okunskap – formulerar dessa blanketter som avtal eller skriver helt egna versioner. Rent juridiskt kan man nämligen avvika från skadeståndslagen genom separata avtal. Det betyder alltså att blanketter som har karaktären av ett avtal gör föräldrarna ersättningsskyldiga för mer än vad lagen kräver.
Hon föreslår att föräldrar helt enkelt noga kontrollerar om pappret är en kvitteringsblankett eller ett avtal.
– Det är förstås helt okej att man kvitterar ut lärplattor så att skolan kan hålla reda på var de finns. Men den rådande skadeståndslagen räcker bra för att klargöra ansvaret. Några skadeståndsavtal behövs inte.
Den som vill kontrollera att skolans blankett är utformad enligt rekommendationerna, hittar dokumentet på Utbildningsstyrelsens webbsajt. Kvitteringsblanketten finns längst ner i dokumentet, som bilaga.