Hufvudstadsbladet

Valtaoja vill se Vintergata­n

Rymden Vår hemgalax Vintergata­n går att se med blotta ögat, ändå är det allt färre människor som faktiskt har gjort det. Orsaken är att vi allt mer sällan har det tillräckli­gt mörkt runt omkring oss.

- STAFFAN SMÅROS staffan.smaros@ksfmedia.fi

När man tittar upp på en molnfri natthimmel i Finland i dag kan det vara svårt att tydligt se stjärnorna, speciellt för den allt större massa som bor i tätorter. Det här på grund av allt ljus som strålar omkring oss.

– Om allt som vi ser är ljus, så ser vi inte mörkret. Ända sedan lägereldar­nas tid har vi av god orsak försökt driva bort mörkret, men nu har vi drivit det lite för långt bort, säger professor emeritus i astronomi Esko Valtaoja.

Så kallad ljusförore­ning gör att det på många ställen i dag är svårt att se stjärnhiml­en. I tätbebygge­lse finns det i dag så många olika ljuskällor som lyser upp himlen att det är svårt att hitta en verkligt mörk natthimmel. Valtaoja tycker att vi som människor håller på att gå miste om något viktigt.

– Vi har glömt bort var vi är, hur vi är en del av något mycket större och märkligare än den lilla vardag som omger oss, säger Valtaoja.

Han målar upp en bild av en människa som sitter hela sitt liv i ett rum med gardinerna fördragna, och som aldrig tittar ut genom fönstret för att se ut på den värld som finns utanför.

– Allt fler av oss lever i en sådan värld. Få av oss hittar mera mörker. Sånt mörker som man ser då man drar upp den där gardinen och tittar upp på himlen.

Vintergata­n ett bra test

Men det finns hopp för den som vill återupptäc­ka världsallt­et. Ett första steg för att hitta riktigt mörker är att ge sig på jakt efter Vintergata­n.

– Vintergata­n är ett bra test. Om det är tillräckli­gt mörkt, så ser man nog Vintergata­n. Men om man inte ser den, och bara ser några prickar på himlen, då vet man att man att det inte är mörkt på riktigt, säger Valtaoja.

Han jämför det med att på samma sätt som människor går ut för att njuta av naturen, så kunde man också gå ut och bekanta sig med den ännu större natur som vi är en del av: Vintergata­n vårt hem. Det behöver inte heller vara någon enorm utmaning att spana in Vintergata­n.

– Det är inget som kräver att man sätter på sig ryggsäcken och åker ut i ödemarken. Det kan räcka med att man åker till bussens ändhållpla­ts och går en liten promenad, säger Valtaoja som berättar att en av Finlands mest kända stjärnfoto­grafer tar de flesta av sina bilder från sin bakgård i Uleåborg.

Spana in Vintergata­n

Astronomis­ka föreningen Ursa ordnar nu en kampanj där föreningen vill inspirera människor att gå ut och kolla in Vintergata­n, och i förlängnin­gen vill de göra människor uppmärksam­ma på ljusförore­ning. Esko Valtaoja är en av kampanjens ambassadör­er.

– Vi behöver ljus, och inte vill vi astronomer ta bort ljuset ur städerna. Men med god planering kunde man ibland erbjuda mörker också. Det finns till exempel helt dumma gatlampor som lyser uppåt. Jag erkänner själv att jag en gång slängt sten på sådana, säger Valtaoja och tillägger snabbt att det inte var i Finland.

Valtaoja säger att man på ljuskartor fotografer­ade från rymden nog kan se skillnader mellan områden där ljuset är bättre planerat och var det är sämre, men att vi nog klart slösar med ljus i Finland också.

Fåglarnas väg

Nu på hösten är det en bra tid att se Vintergata­n. Då stiger den rakt upp från horisonten i söder.

– Det är därifrån som namnet Linnunrata (red.anm. finska namnet på Vintergata­n som kunde direkt översättas till Fågelbanan) kommer. Våra förfäder som inte hade problem med ljusförore­ning såg ett stort ljusfenome­n som gick från norr till söder. Det var förstås fåglarnas väg, så att fåglarna kunde flyga söderut, säger Valtaoja.

Han hoppas att kampanjen ska ge människor nya upplevelse­r.

– Alltför få människor har på riktigt sett en mörk natthimmel. Hur otroligt vacker den är. Inte bara stjärnorna och Vintergata­n, utan också de andra fenomen man kan se, säger Valtaoja.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ??
FOTO: CATA PORTIN
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? UPPTäCK GALAXEN. Professor emeritus i astronomi Esko Valtaoja vill att vi ska förundras över vår hemgalax Vintergata­n. – När man tittar upp på den kan man fundera på om det finns någon därute som tittar tillbaka och också funderar på om det finns någon...
FOTO: CATA PORTIN UPPTäCK GALAXEN. Professor emeritus i astronomi Esko Valtaoja vill att vi ska förundras över vår hemgalax Vintergata­n. – När man tittar upp på den kan man fundera på om det finns någon därute som tittar tillbaka och också funderar på om det finns någon...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland