Hatet gror i källaren
● Päivi Nerg och Robert Aschberg är på många sätt ett ganska udda par. Men nu – sannolikt ovetande om varandra – talar de med en och samma mun.
Inrikesministeriets kanslichef Nerg är djupt oroad över den växande skaran av marginaliserade finländare i samhället. I en intervju för Helsingin Sanomat (4.9) betonar hon att den här gruppen finländare just nu är en större säkerhetsrisk än de asylsökande i landet.
Skyddspolisen bedömer att cirka 350 personer kan utgöra ett säkerhetshot mot landet, men utöver den här gruppen finns ytterligare cirka 800 i praktiken infödda finländare på Centralkriminalens listor över personer som potentiellt utgör ett hot. Nerg exemplifierar sin oro med dödsskjutningarna i Hyvinge och vansinneskörningen i Helsingfors.
Den här gruppen marginaliserade finländare, som ofta lider av mentala problem, har dessutom blivit en gynnsam målgrupp för den propaganda och de rekryteringsförsök som terrorgrupper effektivt ägnar sig åt.
● Den rikssvenska machojournalisten Robert Aschberg skrev ungefär samtidigt en kolumn i Aftonbladet under rubriken ”Nättrollens hatbrott är lika allvarliga”. Aschberg tar i sin text avstamp i den omdebatterade tv-serien ”Trolljägarna”, där han för en tid sedan konfronterade notoriska näthatare som framför allt höll till på rasistiska och högerextrema hemsidor.
Aschberg beskriver några av de typiska nättrollen som marginaliserade och nervklena enstöringar som har datorn som sitt enda sällskap.
Nerg och Aschberg pekar på samma grupp, trots att de närmar sig frågeställningen från olika utgångspunkter. De talar om utstötta nordbor med en labil psykisk hälsa. De är ofta långtidsarbetslösa med en låg utbildning. De är oftast unga män. De har utvecklat ett tunnelseende i sin syn på världen. De får sin världsbild bekräftad av likasinnade i en nätmiljö. De vill ha enkla svar. De ser att ”de andra” har förorsakat problemen. Och de söker hatiska och våldsamma medel för att få uttryck för sitt illamående.
● I de här unkna källarvåningarna tickar bomben. Vissa kanaliserar sitt hat via tangentbordet medan andra tar klivet ut på gatan.
Nerg flaggar för ett tätare samarbete mellan säkerhets- och vårdmyndigheterna. Aschberg talar i sin tur för att likställa hatbrott på nätet med brott som begås i verkliga livet.
Det finns givetvis inga lätta lösningar, men det borde vara en självklarhet att med alla medel snarare försöka förebygga orsakerna än att åtgärda verkningarna.
Speciellt skyddsnäten för pojkar som befinner sig i riskzonen och som fortfarande går i grundskolan bör få de finaste av maskor. Redan en pojke som faller igenom kan få en hel nation att sörja.