Ryssland söker ny tillväxtmotor
Ekonomi Rysk ekonomi har av tradition varit mycket beroende av oljeexport, men nu håller lantbruket på att inta en allt viktigare roll. – Landet söker en ny tillväxtmotor, säger Vladimir Miklashevsky, ekonom på Danske Bank.
Efter tre svåra år med handelssanktioner håller Rysslands ekonomi på att inta ett nytt normalläge. Ekonomin växer och konsumenterna vågar spendera igen.
– Men i dag konsumeras inte lika mycket importvaror och invånarna reser mindre utomlands, säger Vladimir Miklashevsky, ekonom på Danske Bank, som presenterade sin ekonomiska prognos i går.
Banken har en längre tid spått en 1,2-procentig tillväxt för Ryssland i år. Under andra kvartalet var den förverkligade tillväxten 2,5 procent och Miklashevsky säger att han antagligen får revidera prognosen uppåt.
– Om inga geopolitiska överraskningar dyker upp kan vi kanske vänta oss en 2 procents tillväxt nästa år. Då kan man säga att Ryssland har nått sin fulla tillväxtpotential.
Ska tillväxten bli högre krävs enligt Miklashevsky mer investeringar – enbart privat konsumtion räcker inte. Även om tillväxten ökar ligger den långt ifrån den 7-procentsnivå som rådde i början av 2000-talet.
Uppsving för lantbruket
Det är framför allt lantbruket och livsmedelsindustrin som upplever ett uppsving. Enligt Miklashevsky håller lantbruket på att bli en välbehövlig motvikt mot landets starka energiexportberoende. Hittills har oljepriset varit helt avgörande för den ryska ekonomin och ett lågt oljepris har orsakat problem för de offentliga finanserna.
– Ryssland har blivit världens största spannmålsexportör och en betydande producent av svinkött, varav en stor del går på export till Kina.
Att det går bättre för det ryska lantbruket beror enligt Miklashevsky delvis på att de ryska motsanktionerna satt stopp för import av många livsmedel, men också på att sektorn redan före sanktionerna erbjöds förmånlig finansiering genom olika program.
Hög ränta
Den ryska tillväxten har i viss mån bromsats av att landet fört en stram penningpolitik eftersom centralbanken och regeringen velat hålla inflationen nere. Nu ligger den på 3,3 procent, vilket är den lägsta nivån sedan Sovjetunionen upplöstes. Centralbankens mål är 4 procent och därför väntas den i morgon sänka styrräntan från 9 till 8,5 procent.
– Realräntan i Ryssland är högst i världen, vilket gör det mycket dyrt för företagen att låna.
Enligt Miklashevsky är riskerna i rysk ekonomi främst geopolitiska. Relationen mellan Donald Trump och Vladimir Putin är en av osäkerhetsfaktorerna.
– Efter det amerikanska presidentvalet rådde en sorts Trump-eufori. Man såg Trump som en Putins man och utgick från att sanktionerna snart skulle hävas. Själv har jag aldrig väntat något snabbt slut på sanktionerna.
Sin ståndpunkt baserar Miklashevsky bland annat på det amerikanska checks and balances-systemet, där kongressen och högsta domstolen hindrar presidentens makt att bli alltför stor. Det ledde till att Trump i augusti tvingades underteckna en lag som begränsar hans möjligheter att på eget bevåg häva sanktionerna.
– Nu är snarare nya sanktioner att vänta i stället.
Finsk export tar fart
För Finlands del förutspår Danske Bank en tillväxt på 2,8 procent i år och 1,5 procent nästa år. Ökade investeringar och export ger tillväxten skjuts. Enligt banken sjunker arbetslösheten, men takten är långsam i relation till konjunkturläget. Prognosen är en 8,4 procentig arbetslöshet i år och 7,9 procent nästa år.
Danske Bank utgår från att löneökningarna blir måttliga i höstens uppgörelser, vilket bromsar löntagarnas köpkraft nästa år. Den fortsatt låga räntan hjälper dock hushållen.