Bakgrund Förföljelserna mot rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Här är en bakgrund till de pågående våldsamheterna i Burma.
Rohingya betraktas i Burma som en icke-inhemsk befolkning eftersom de är muslimer och inte buddhister. 1982 gjordes de statslösa. Sedan dess har de varit rättslösa och utsatta för öppna förföljelser från extremistiska buddhistiska kretsar, som lett till hatkampanjer, våldtäkter och dödligt våld samt att de förnekas grundläggande rättigheter.
Lever i västra Burma
Uppgifterna om rohingyernas antal varierar starkt, men merparten, närmare en miljon, lever i gränsprovinsen Rakhine i västra Burma. Dessutom finns omkring 380 000 rohingyer i angränsande delar av Bangladesh.
1,5 miljoner har flytt
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Ny våldsvåg
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas uppemot 400 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
Militären skyller på ”terrorister”
Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot ”extremterrorister”, de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Aung Sang Suu Kyis gloria på sned
Burmas ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, har fått interna- tionell kritik för att hon inte fördömt det massiva våld som tvingat hundratusentals rohingyer att fly. Bedömare säger att Suu Kyi är inmålad i ett hörn av landets mäktiga militär, att hon inte vågar utmana den.
Maning till Suu Kyi
De senaste veckorna har världsledare, människorättsorganisationer och andra fredspristagare – bland dem Malala Yousafzai och Desmond Tutu – manat Suu att agera för att stoppa våldet.
Sveriges utrikesminister Mar- got Wallström (S) har sagt att läget i Burma är ”mycket allvarligt och snabbt försämrat” och manar Suu Kyi att visa handlingskraft mot våldet. Kanadas premiärminister Justin Trudeau har också i ett telefonsamtal uppmanat Aung San Suu Kyi att stoppa våldet, och understrukit hennes roll som landets moraliska och politiska ledare.
”Etnisk rensning”
FN-chefen António Guterres säger att en tredjedel av Burmas rohingyer har drivits på flykt och att det kan beskrivas som etnisk rensning. FN:s säkerhetsråd känner också oro över rapportering om övervåld från säkerhetsstyrkorna. Det manar till ”omedelbara steg” för att få stopp på våldet.
Talar till nationen
På tisdag, den 19 september, ska Aung Sang Suu Kyi hålla ett tv-sänt tal till nationen med anledning av rohingya-krisen. Talet kommer att handla om ”nationell försoning och fred”, enligt en regeringstalesman.
Källor: NE, Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera.