Valet av värmepump kan påverka ozonskiktet
Miljö Tänk två gånger när du väljer luftvärmepump, när du steker dig i solgasset och när vårvinterns snödrivor bländar dig. Världen har visserligen fått ozonhålet att sluta växa, men det krymper långsamt.
Den globala överenskommelsen om att fasa ut ämnen som förstör atmosfärens ozonskikt fyller 30 år i dag. Miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) anser att det är värt att fira.
– Montrealprotokollet är en framgångssaga inom internationell miljövård, säger Tiilikainen i ett festtal på Meteorologiska institutet.
Det var främst freoner i kylanläggningar som bröt ner ozonskiktet. Tack vare en stark implementering av Montrealprotokollet har användningen av freoner minskat med 98 procent. Ozonhålet är fortfarande stort, men det har slutat växa. Som det ser ut nu kan hålet ha vuxit igen inom 50–70 år.
Ozonskiktet bromsar solens ultravioletta strålning, som ohejdad skadar livet på jorden. Därför slog forskarna larm när de 1985 upptäckte ett ozonhål ovanför Antarktis. Bara två år senare var världen överens om att täppa till det.
– Det är ett skolexempel på hur man kan parera ett miljöhot med gemensamma krafter, säger Tiilikainen.
Allt gick ändå inte perfekt. Vissa av de kylämnen som ersatte freonerna visade sig vara supereffektiva klimatgaser. Nu ska också de så kallade HFC-gaserna fasas ut.
Här kan konsumenterna hjälpa till. Alla marknadens kyl- och frysskåp är redan HFC-fria, men vissa luftvärmepumpar går fortfarande på HFC-gaser.
– Om en sådan pump går sönder och ett kilo kylämne läcker ut motsvarar det klimatutsläppen från 17 500 kilometers körning med personbil, säger Mika Kapanen på förbundet för företag i kylbranschen.
Därför är det förbjudet att själv installera eller reparera en luftvärmepump.
Ozonskiktets koppling till hälsorisker anses vara en orsak till Montrealprotokollets framgång. Allt fler är medvetna om UV-strålningens skadlighet. I för stora doser bränner den huden.
– Ju oftare det sker desto större är risken för hudcancer. Huden har ett
minne som varar livet ut. Också om man aldrig bränner sig löper man högre risk för hudcancer om man utsätter sig ofta, säger Kaisa Lakkala på Meteorologiska institutet.
Lite sämre känt är att UV-strålning också skadar ögonen. I Finland är risken störst när vårvintersnön reflekterar solsken.
– Risken för gråstarr ökar. Dessutom försvagar mycket UV-strålning kroppens immunsystem, fastän små doser sätter fart på D-vitaminproduktionen, säger Lakkala.
Stöttar klimatavtalet
Kimmo Tiilikainen noterar att människan brukar intressera sig klart mer för sin hälsa och näromgivning än för globala miljöfrågor, men Montrealprotokollet binder ihop det lokala med det globala.
– Ozonskiktet ligger inte mer än tio kilometer ifrån någon av oss. Det borde beröra oss alla, säger han.
Till Montrealprotokollets förtjänster räknar Tiilikainen också att det bromsat klimatförändringen, uppskattningsvis med 10–12 gigaton koldioxidekvivalenter.
– Det är mer än Kyotoprotokollets första period, och därmed är Montrealprotokollet fortfarande världens effektivaste klimatavtal.
Sedermera har protokollet formats om för att backa upp Parisavtalet. Om HFC-gaserna fasas ut snabbt beräknas det bromsa den globala uppvärmningen med en halv grad.
Trumpskt trumpetande
Miljöministern hoppas att den lyckade implementeringen av Montrealprotokollet kan hjälpa Parisavtalet att bli en liknande framgångshistoria.
– Eftersom ländernas löften inte räcker till (för tvågradersmålet) är det viktigt att vi kan skärpa buden efterhand. Avgörande är hur engagerade parterna är. USA:s reträtt skapar en viss osäkerhet. Det är Finlands och EU:s sak att jobba vidare med klimatdiplomatin, säger han.
Det är viktigt att minnas att Montrealprotokollet gällde en industribransch medan Parisavtalet är bredare. Billiga fossila bränslen har utgjort en bas för ekonomisk tillväxt. Därför är det politiska motståndet större.
Kaj Bärlund som var miljöminister då Finland drev på Montrealprotokollet säger att det skrevs under andra omständigheter.
– Alla – företag, politiker och konsumenter – förstod att något måste göras, annars var utsikterna för skrämmande. Det var en otrolig upplevelse att vi lyckades. Parisprocessen har fler dimensioner, klimatpolitik är krångligare, säger han.
Bärlund är ändå optimist i fråga om Parisavtalets framtid, för klimatförändringen är redan så synlig.
– Jag tror USA:s motsträvighet är temporär. Den globala pressen och den negativa publiciteten blir för stor. Amerikansk klimatpolitik förs på två nivåer. Vid sidan av det trumpska trumpetandet jobbar tjänstemännen vidare för Paris med lägre profil. USA spelar sig i offside, men jag tror inte på en slutlig katastrof.