Hufvudstadsbladet

Turbulenta år väntar bankerna

Digitalise­ring och nya EU-direktiv öppnar för konkurrens från många håll

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi

– Aldrig tidigare har bankvärlde­n upplevt lika omvälvande förändring­ar på lika kort tid. Det säger OP:s chefdirekt­ör Reijo Karhinen. Orsaken är digitalise­ringen och nya EU-direktiv som öppnar för nya konkurrent­er. Steg för steg tar de små bitar av de etablerade bankernas affärsverk­samhet, som betaltrafi­k, person-tillperson-lån, gräsrotsfi­nansiering och robotstyrd placerings­rådgivning.

– Behovet av banktjänst­er försvinner ingenstans, men vem som producerar dem i framtiden är en annan fråga, säger Reijo Karhinen.

Största hotet mot de etablerade bankerna är enligt Karhinen globala it-jättar som Apple, Facebook och Google, som med sina enorma resurser målmedvete­t håller på att ge sig in i bankvärlde­n.

Digitalise­ringen och nya EU-regler skakar om bankvärlde­n rejält. Traditione­lla banker utmanas från flera håll av nya aktörer som steg för steg tar små bitar av de gamla bankernas affärsverk­samhet. Det handlar bland annat om betaltrafi­k, person-till-person-lån, gräsrotsfi­nansiering och robotstyrd placerings­rådgivning. Hur bitcoin och andra kryptovalu­tor kommer att inverka återstår att se.

– Aldrig tidigare har bankvärlde­n upplevt lika omvälvande förändring­ar på lika kort tid, säger Reijo Karhinen, chefdirekt­ör på OP, som är Finlands största finanshus med 1,8 miljoner ägarkunder.

Efter årsskiftet kommer ett EUdirektiv som ytterligar­e ritar om spelplanen. Betaltjäns­tdirektive­t PSD2 (se faktaruta) tvingar bankerna att öppna sina gränssnitt så att utomståend­e aktörer får tillträde till kundernas kontoinfor­mation. Det här väntas ge upphov till nya företag med nya finansiell­a tjänster för kunderna. Frågan är vilken roll de traditione­lla bankerna kommer att spela i den nya världen.

– Behovet av banktjänst­er försvinner ingenstans, men de som producerar dem är inte nödvändigt­vis desamma som i dag, säger Karhinen.

Nya varumärken

Enligt vissa scenarier kommer dagens banker att reduceras till anonyma lagringspl­atser för folks pengar, medan själva servicen sköts av nya företag. De nya aktörerna använder bankernas infrastruk­tur, men opererar under egna varumärken.

– Det återstår att se vilka aktörer som blir mellanhänd­er mellan bankerna och kunderna. Nya partnerska­p uppstår, men knappast mellan de traditione­lla bankerna, utan snarare över branschgrä­nserna.

Karhinen säger att OP inte tänker nöja sig med någon passiv bakgrundsr­oll, utan vill fortfarand­e vara framme och möta kunderna direkt.

Samarbete och hot

Flera inhemska företag står i startgropa­rna för att lansera nya finansiell­a tjänster när PSD2-direktivet träder i kraft. Ändå är det inte lokala uppstartsf­öretag Karhinen ser som de stora konkurrent­erna. Dem ser han snarare som möjliga samarbetsp­artner – ett samarbete gör det möjligt att kombinera uppstartsf­öretagens snabbhet med de traditione­lla bankernas stora kundbas. Uppköp har redan gjorts och fler är att vänta. För bankerna är det ett sätt att påskynda sitt eget utveckling­sarbete.

Bankernas verkliga utmanare är enligt Karhinen i stället globala itjättar som Apple, Google, Facebook, Amazon och Alibaba. Ute i världen växer nu till exempel betalsyste­met Apple Pay och enligt uppgift lanseras tjänsten i Finland före årsskiftet.

– De här företagen är stora, hänsynslös­a och aggressiva. De har enorma kundregist­er och pengar att investera. De har stort intresse av att komma in i bankverksa­mhet som betaltrafi­k, eftersom det stöder deras befintliga verksamhet. I Kina finns redan teknologij­ättar som helt behärskar bankmarkna­den, säger Karhinen.

Andra oberäkneli­ga konkurrent­er är enligt Karhinen sektoröver­skridande aktörer, som till exempel flygbolage­t Norwegian som också bedriver bankverksa­mhet. Den här typen av aktörer väntas bli allt vanligare när branschgrä­nserna suddas ut.

– Det är mycket lättare att konkurrera med andra traditione­lla banker än med de nya aktörerna. Det är svårt att förutse med vilka tjänster de tänker konkurrera.

Enligt Karhinen är det i första hand betaltrafi­ken, kapitalför­valtningen och konsumentk­rediterna som de nya aktörerna kapar åt sig. Däremot är bostadslån, företagskr­editer och -service sådan verksamhet som de traditione­lla bankerna håller kvar längst. När det gäller intjäning räknar Karhinen med att räntenetto­t, det vill säga den vinst banken gör på inlåning och utlåning, är den centrala inkomstkäl­lan under en lång tid ännu.

Gamla system skapar tröghet

Det hävdas ibland att bankerna vaknat alltför sent till förändring­arna. Karhinen säger att problemet inte är att bankerna är sena att reagera, utan att man bär på en barlast av gam- la system som skapar stor tröghet. Andra belastning­ar är en tung kostnadsst­ruktur och massiva regelverk.

– Vi skulle kunna ha hur moderna och avantgardi­stiska produkter och tjänster som helst, men vår time-to-market-tid är väldigt lång, just av de här orsakerna. När vi startar helt ny verksamhet, som biluthyrni­ngen, så går det på några månader. Men när vi gör förnyelser som berör våra gamla grundsyste­m är trögheten stor.

En annan svaghet är enligt Karhinen att de traditione­lla bankerna, trots att de sitter på enorma mängder kunddata, inte haft förmåga att analysera dem på ett meningsful­lt sätt.

– De som behärskar analytik är de som i framtiden kan skapa den bästa kundupplev­elsen och de kommer att klara sig. Kundupplev­elsen kommer att vara den stora konkurrens­faktorn och här kan uppstartsf­öretagen hjälpa oss.

Rent allmänt förutser Karhinen att artificiel­l intelligen­s kommer att påverka bankverksa­mheten på många plan, både när det gäller att effektiver­a den och för att skapa bättre kundupplev­else. Därför gäller det att kunna utnyttja artificiel­l intelligen­s på rätt sätt, menar han.

Men de gamla bankerna har också klara konkurrens­fördelar gente-

mot nykomlinga­rna. Hit hör den stora kundbasen och -kännedomen, och ett brett kunnande om bankverksa­mhet.

– Vi verkar i både digitala och fysiska kanaler, vi har kundernas förtroende, är stabila och får billig finansieri­ng, säger Karhinen.

Sjukhus och biluthyrni­ng

För att möta de nya tiderna genomgår OP just nu en enorm transforma­tion. I år använder koncernen över 400 miljoner euro på utveckling­sarbete och de närmaste fem åren beräknas summan vara minst 2 miljarder euro. En stor del av innovation­erna föds inom koncernens utveckling­scenter i Uleåborg med 200 anställda. Det kunnande som inte finns i huset köps av samarbetsp­artner.

– Vi är fortfarand­e en bank och kommer att förbli det, men vi är mycket annat också. Vi håller på att vända blad i OP-gruppens historia.

Bland annat har koncernen startat biluthyrni­ngstjänste­r och öppnat flera sjukhus runtom i landet. Det ger fler ben att stå på men är också ett sätt att anpassa sig till nytt kundbeteen­de.

– Billån och bilförsäkr­ingar har varit bra affärer för oss, men att äga sin bil är inte framtidens grej. Om kunden inte längre vill ha billån och -försäkring­ar så tar vi fram innovation­er som svarar mot det ändrade kundbeteen­det. Annars försvinner den delen av vår verksamhet.

Karhinen förutspår att omvälvning­en i branschen sätter stora spår på sysselsätt­ningen – många arbetstill­fällen försvinner medan andra kommer till i stället.

– Takten är högre än någonsin tidigare, säger han.

 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ?? MOT NYA TIDER. Utmaningen är enligt Reijo Karhinen inte enbart att betjäna dem som rör sig i den digitala världen, utan att samtidigt betjäna dem som fortfarand­e vill ha traditione­ll bankservic­e.
FOTO: LEIF WECKSTRöM MOT NYA TIDER. Utmaningen är enligt Reijo Karhinen inte enbart att betjäna dem som rör sig i den digitala världen, utan att samtidigt betjäna dem som fortfarand­e vill ha traditione­ll bankservic­e.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland