”Hangöåldring vårdades rätt”
Den interna utredning som socialförvaltningen i Hangö har gjort friar hemvårdarna från misstanke om vanvård. Elisabeth Kajander, stadens grundtrygghetsdirektör, anklagar medierna för oetiska metoder.
Dagboken är inte ett uttömmande dokument. Ur den framgår inte i detalj vad man gjort om klienten exempelvis vägrat låta sig duschas. Elisabeth Kajander
– Det som förekommit hittills i medierna är enbart spekulationer och lösryckta sanningar. Det är så att vet man inte hela sanningen så vet man ingenting alls, säger Elisabeth Kajander.
Bland annat HBL skrev om fallet den 15 september sedan en närstående slagit larm om tillståndet i den 92-åriga kvinnans bostad. Släktingar som besökte kvinnan uppgav för HBL att de chockats av den kraftiga urinlukten i hemmet och av att kvinnan låg i våta sängkläder.
Enligt den anhöriga hade läkarna uppgett att kvinnan varit undernärd när hon avled på sjukhuset i Ekenäs några dagar senare.
Kajander anser att publiciteten i fallet varit ensidig och att de sociala myndigheterna är bundna av sin tystnadsplikt.
– Fastän den stora allmänheten inte haft alla fakta på bordet har man redan gett diagnoser, fastställt vanvård och dödsorsak och känsligt material har exploaterats allmänt vilket är väldigt vanskligt och både etiskt och moraliskt förkastligt.
En rad Hangöpolitiker reagerade omedelbart med mycket kategoriska uttalanden om hemvården och stadens socialförvaltning.
– Det här har gjort mycket illa åt vår verksamhet.
Hon säger sig vara besviken på bland annat HBL som publicerade en bild och även refererade ur den handskrivna dagbok hemvårdarna hållit hos klienten. Ur dagboken får man uppfattningen att hemvårdarna fogat sig i den dementa kvinnas vilja när hon vägrat gå i duschen eller äta sin mat. Enligt Kajander är intrycket fel. – Hon har inte lämnats utan vård. Dagboken är inte ett uttömmande dokument. Ur den framgår inte i de- talj vad man gjort om klienten exempelvis vägrat låta sig duschas. Det finns andra sätt att sköta hygienen. Vi kan inte tvinga en människa i duschen, säger Kajander.
Enligt Kajander finns den officiella dokumentationen i ett elektroniskt patientdatasystem.
Får inte tvinga
– Människans självbestämmanderätt bör respekteras så länge man inte är satt under förmyndarskap . Vill inte den äldre bli duschad eller äta får man i stället tillsammans med anhöriga fundera hur man löser pro- blemet och hur man kan förverkliga en bra grundvård och de primäraste behoven. Men på klientens villkor.
Dagboksanteckningarna är till för att hemvårdarna ska kunna ge råd och tips åt kollegerna som sköter samma klient och också som en kommunikationskanal till de anhöriga.
– Dagboken finns i klientens hem om man så kommit överens med de närstående. I den kan man föra fram var det finns utmaningar, till exempel just när det gäller näring eller hygien. Det är viktigt att missförhållanden åtgärdas så fort som möjligt, om der finns sådana, inte att försöka hitta skyldiga och döma.
Enligt Kajander aktualiserar fallet frågan om dagböcker av det här slaget kan lämnas framme hos patienten eller inte.
Kajander påpekar att man inom hemvården har en klar vårdkedja där samarbetet med de anhöriga är oerhört viktig. Om man är orolig att det är något som inte fungerar i denna vårdkedja skall man naturligtvis omedelbart ta kontakt med vården och tillsammans gå igenom vårdkedjan. Har det här fallet lärt er någonting för framtiden? – Att förbättra kommunikationen med de närstående om det bara är möjligt.
– Vill man sedan debattera vårdens kvalitet i Finland överlag, vilket även är behövligt, borde man göra det på ett allmänt plan. Detta är ett mycket känsligt ämne som skapar mycket ångest, rädslor, ilska och ibland skuldkänslor, vilket är förståeligt och beror på att vi alla haft någon äldre närstående och bär på olika erfarenheter men även det att vi alla möjligtvis blir gamla en dag och behöver vård och omsorg.
Kajander anser att hemvårdarna på grund av det omtalade fallet har stämplats på ett osakligt sätt.
– Jag är mycket orolig för vår personal. Vi har en engagerad personal som gör så gott de kan i mycket krävande förhållanden och jag vill att de skall veta att vi i ledningen står bakom och stöder dem hela vägen ut. Finns det saker som bör rättas till så rättar vi dem. Har allt, enligt er uppfattning, gått rätt till i det aktuella fallet? – Det är en sak som den externa utredningen och Regionförvaltningsverket får ta ställning till.