Dopad ekonomi ska avvänjas
Robust global tillväxt får centralbankerna att trappa ner sin stimulans
När världsekonomin äntligen uppvisar en robust tillväxt finns det allt färre orsaker för centralbankerna att fortsätta med sina stimulansåtgärder. Amerikanska Fed har re- dan börjat strama åt och om ett par veckor väntas ECB ge besked om sina planer.
– Jag tror att ECB upphör med sina kvantitativa lättnader och höjer räntan tidigare än marknaden väntar sig, säger Allan Eriksen, aktiestrateg på United Bankers.
Centralbankernas massiva stimulans har drivit upp börskurserna till rekordnivåer. Vad som händer när penningpolitiken normaliseras vet ingen, men läget torde lugnas av att centralbankerna går försiktigt tillväga.
– Någon systemkris tror vi inte på. Men stigande räntor kommer att göra ont där det finns för mycket skuld, säger Albert Haeggström, aktiechef på Ålandsbanken.
Juhani Lehtonen, ränteplaceringsdirektör på Mandatum Life, visar upp ett diagram över de stora centralbankernas balansräkningar under 2000-talet. Ovanpå ligger en annan kurva som visar den globala börsutvecklingen. Korrelationen är stark – från 2009 och 2010 börjar båda kurvorna stiga. Centralbankernas massiva stimulans för att få fart på ekonomin efter finanskrisen, har drivit upp börskurserna till nya rekordnivåer.
Men snart väntar nya tider. Världsekonomin uppvisar äntligen en robust tillväxt och då minskar argumenten för en fortsatt ultralätt penningpolitik. Det börjar vara tid för avvänjning av den dopade världsekonomin.
– Finansmarknaden är på väg in i en ny miljö. Den stora frågan i höst och nästa år är hur aktier och andra risktillgångar ska klara nedmonteringen av stimulanserna, säger Lehtonen.
Fed har börjat strama åt
Efter finanskrisen 2008 var den amerikanska centralbanken Fed snabb att stimulera ekonomin med kännbara räntesänkningar och massiva stödköp av värdepapper som finansierades med nytryckta pengar. I Europa var Europeiska centralbanken ECB långsammare med motsvarande åtgärder och därför har den amerikanska ekonomin också återhämtat sig betydligt snabbare än den europeiska. Fed började redan i slutet av fjolåret strama åt sin penningpolitik. Räntan har nu höjts fyra gånger, stödköpen har upphört och i stället har Fed meddelat att man börjar göra sig av med värdepapper för att minska balansräkningen. I praktiken går det till så att centralbanken låter bli att förnya lånepapper som
förfaller. Feds plan är att höja räntan ännu en gång i år, av allt att döma i december. Sedan har man indikerat tre räntehöjningar nästa år.
ECB-rådet håller sitt nästa möte den 26 oktober. Då väntas man meddela att man börjar trappa ner sina värdepappersköp från nuvarande 60 miljarder euro per månad.
– Vi tror att ECB först går ner till kanske 40 miljarder och sedan 20 miljarder euro, för att vara nere på noll vid midsommar, säger Albert Haeggström, aktiechef på Ålandsbanken.
Fed börjar minska sin balansräkning genom att göra sig av med värdepapper för 10 miljarder dollar per månad under årets sista kvartal. Haeggströms gissning är att den fortsatta månatliga takten därefter är en ökning av utförsäljningen med 10 miljarder dollar per kvartal, så att man i slutet av nästa år gör sig av med värdepapper för 50 miljarder dollar per månad. Summan är lika stor som den man tidigare köpte värdepapper för – processen körs alltså baklänges.
– Trenden har vänt. För stunden går det långsamt, men takten kommer att öka. Vi tror att de båda centralbankernas sammanlagda balansräkningar börjar minska från i april, så att Fed säljer mer än ECB köper, säger Haeggström.
Investerarna öser på för fullt
Om börsen drivits upp av centralbankernas stimulanser, infinner sig frågan om utvecklingen blir den motsatta när centralbankerna börjar sälja av sina tillgångar och höja räntorna. För att söka svaret är det inte lönt att gå till historien, eftersom vi aldrig befunnit oss i en liknande situation – centralbankernas extraordinära penningpolitik är ett gigantiskt experiment som ingen riktigt vet slutet på.
– Din gissning är lika god som min, säger Allan Eriksen, aktiestrateg på United Bankers.
Men inom finansvärlden kör man på som vanligt. Börserna når ständigt nya all time high-nivåer och volatilitetsindexet som mäter nervositeten på marknaden, uppvisar nya lägstanoteringar. Trots att Fed gett klara signaler om fyra räntehöjningar fram till slutet av nästa år, verkar finansmarknaden inte ta centralbanken på allvar. Sett till börskurserna har investerarna prissatt bara knappt en räntehöjning. Haeggström beskriver läget så här:
– Föräldrarna har kommit in och meddelat att det är dags att avrunda festen, men tonåringarna vill fortsätta att dansa.
En orsak till att investerarna öser på för fullt, är att tillväxten har tagit fart och realekonomin ser ljus ut. Dessutom har inflationen hittills varit låg, varför det är lätt att tro att centralbankerna åtminstone inte av den orsaken är tvungna att höja styrräntan ännu. Men Allan Eriksen påminner om att centralbankerna också måste ta andra hänsyn.
– Om centralbankerna inte börjar bygga upp buffertar när ekonomin växer, det vill säga proaktivt höjer räntorna och kör ner balansräkningarna, så har de inga vapen att ta till om konjunkturen vänder neråt om ett eller två år. Om de nu låter bli att utnyttja den här chansen så kommer de senare att bli anklagade för att ha schabblat bort situationen, säger Eriksen.
”ECB ökar takten”
Medan finansmarknaden misstror Feds räntehöjningsplaner gäller enligt Eriksen det omvända gentemot ECB. Ordföranden Mario Draghi har sagt att man inte höjer räntan på ett par år, vilket investerarna också tror på – ur euribor-futurerna kan man utläsa att en räntehöjning väntas först i slutet av 2019. Allan Eriksen tror dock att ECB går framåt snabbare än så.
– Här gäller samma sak som för Fed – om man inte börjar normalisera penningpolitiken nu när vi har en historiskt bra period i Europa, så när ska man då göra det? Jag tror att ECB upphör med sina kvantitativa lättnader och höjer räntan åtminstone till noll mycket tidigare än marknaden väntar sig. Om allt fortsätter att gå väl i Europa är det svårt att motivera en fortsatt lös penningpolitik i två år till.
Eriksen tror att de kommande årens utveckling lugnas av att centralbankerna av allt att döma går mycket försiktigt tillväga när de efter snart ett decennium börjar normalisera sin penningpolitik.
– De följer noggrant med vad marknaden tål. Det är inget självändamål att få ut värdepappren till vilket pris som helst, men centralbankerna vill få ner balansräkningarna för att ha större svängrum i framtiden.
Också Albert Haeggström räknar med att återgången till det normala sker under ordnade förhållanden.
– Någon systemkris tror vi inte på. Men stigande räntor kommer att göra ont där det finns för mycket skuld. Högt skuldsatta bolag inom cykliska sektorer kan få det svårt.
”Vi har tagit av framtiden”
Trots att ingen exakt kan säga vad en normaliserad penningpolitik för med sig, räknar de flesta med att avkastningen på placerat kapital framöver kommer att vara avsevärt lägre än vad vi vant oss vid under de senaste åren.
– Centralbankernas stimulanser har förvisso fått upp tillväxten och hållit inflationen på plus, men avigsidan är att vi har öst med slev ur den framtida avkastningen. Det gäller inom alla tillgångsslag, säger Mandatum Lifes Juhani Lehtonen.
Enligt Lehtonen är det här illa, inte minst för många länders pensionssystem som inte är dimensionerade för lägre avkastningsnivåer.
– Det här är en otrevlig situation.
Någon systemkris tror vi inte på. Men stigande räntor kommer att göra ont där det finns för mycket skuld. Albert Haeggström aktiechef, Ålandsbanken