Luftens trolska allätare
Natur Trollsländorna är rovdjur som rätt urskillningslöst rensar luften på småkryp. Ny forskning antyder att sländorna kan anses vara en tredje stor grupp av luftrenare, vid sidan av fåglar och fladdermöss.
Estetiskt är de skimrande små varelser i sommarens färgprakt. Ekologiskt, har man hittills tänkt, är de närmast bytesdjur för fåglar. Men nu preciserar en vetenskaplig studie i Ecology and Evolution trollsländornas ställning i den finska naturens näringsväv: de är att betrakta som mer eller mindre allätande rovdjur.
– Det är överraskande att deras meny är så bred, och att helt olika arter av trollsländor har en väldigt liknande diet, säger Tomas Roslin vid Sveriges lantbruksuniversitet och Helsingfors universitet.
Han har tillsammans med forskare från Åbo universitet kartlagt trollsländornas diet med en tidigare ouppnådd precision, för att det är viktigt att förstå sländornas roll i naturen.
– Forskningen har tittat väldigt mycket på vad fåglar äter, och på sistone också på fladdermössens insektsdiet. Men bland de insekter som äter andra insekter måste trollsländorna spela en stor roll, säger Roslin.
Eftersom det är nästan omöjligt att med kikare se vilka slags småkryp sländorna tar i flykten tog forskarna till håven på en våtmark öster om Åbo och fångade in flera exemplar av pudrad smaragdflickslända (Lestes sponsa), sjöflickslända (Enallagma cyathigerum) och svart ängstrollslända (Sympetrum danae).
Forskarna lade sländorna i en burk och väntade på att, ja, matsmältningen skulle ge resultat innan de släppte ut dem igen. Sedan löste de upp spillningen med kemikalier, extraherade och sekvenserade DNA, och jämförde resultaten med gensekvenser från kända insekter. Forskarna hittade rester av tiotals olika insektsgrupper – allt från fjädermyggor och harkrankar till spyflugor och skalbaggar – i alla tre sländarters diet.
– Trollsländor äter mer eller mindre av allt som flyger, också sådant som vi vet att fåglar och fladdermöss äter. De rensar luften på småkryp på samma sätt, och de framstår faktiskt som en tredje viktig grupp av luftrenare, vid sidan av fåglar och fladdermöss, säger Tomas Roslin.
Resultaten är värdefulla eftersom trollsländorna generellt befinner sig på toppen i insekternas näringsvävar och reglerar andra insektsarters förekomst. Utöver det gläds Roslin åt att själva metoden fungerade.
– Vi erbjuder det verktyg som forskningen behöver för att fastställa trollsländornas egentliga roll naturen. Funkar det här på tre helt olika arter i Finland bör det funka i vilken miljö som helst, säger Roslin.
Vetenskapen har saknat en bra metod för att ta reda på vad insekter och spindlar äter – många spindlar suger till exempel ut innandömet i sina bytesinsekter. Skär man då upp spindeln hittar man inget man kan artbestämma rent fysiskt. Däremot finns det DNA kvar också i maginnehållet och i spillningen.
Tomas Roslin tror att metoden kommer att sprida sig.
– Det här med att fastställa djurs diet utifrån molekylära kännetecken är ett hett ämne för allt från elefanter till blodiglar. Att det fungerar för pytteliten trollsländsspillning är ganska stiligt, tycker vi själva, säger han.
Det är överraskande att deras meny är så bred, och att helt olika arter av trollsländor har en väldigt liknande diet.
Tomas Roslin
vid Sveriges lantbruksuniversitet och Helsingfors universitet.