Ny bok håller fast vid tesen om separat krig mot Sovjetunionen
Debatten om fortsättningskriget och särskilt Finlands förhållande till Nazityskland och Tysklands avsikter i kriget är igång igen. Krigade länderna tillsammans eller förde Finland ett separat krig mot Sovjetunionen?
Politices doktor Jukka Seppinen håller fast vid testen om ett separat krig.
– Absolut. Man måste förstå varför Adolf Hitler plötsligt var intresserad av Finland, säger han.
Seppinen påminner att Hitler ännu då Molotov-Ribbentrop-pakten ingicks i augusti 1939 utan att blinka hade avlåtit de baltiska länderna, halva Polen och halva Finland till Josef Stalin. Vad fick honom alltså att ändra inställning till Finland?
– Barbarossa-planen (Tysklands angrepp mot Sovjetunionen 1941) var uttryckligen Nazitysklands plan. När Hitler började se sig omkring vad annat om fanns i närheten märkte han att Finland ständigt låg under sovjetiskt hot.
Svensk järnmalm viktig för Tyskland
Seppinen betonar att det viktiga i Hitlers strategi var den svenska järnmalmen i Kirunaområdet. Det var därför Tyskland ockuperade Danmark och Norge.
– När Barbarossa-planen sattes i verket den 22 juni 1941 började Sovjetunionen samtidigt bomba Finland. Några dagar senare konstaterade Finland att landet befann sig i krig.
Överbefälhavare Gustaf Mannerheim hade förvisso kort efter vinterkriget börjat bygga en ny armé och Salpalinjen. Det här anser Seppinen dock inte att var ett tecken på en allians.
– Man kan jämföra det med dagens Natorelation. Det finns myck- et gemensamt men ingen allians. Finland ingick aldrig något alliansavtal med Nazityskland.
Enligt Seppinen hade Finland intresse av att utnyttja Tysklands styrka. Däremot deltog Finland inte i en enda tysk krigshandling mot Sovjetunionen, betonar han.
Seppinen säger Hitlers beslut att placera ut 200 000 militärer i finska Lappland byggde på att skydda Sveriges järnmalm från Stalins angrepp.
– Och enbart därför. Det passade ju Finland förstås, för då blev vår egen front mot Sovjetunionen kortare och vi fick ett försvar som var effektivare och starkare per kilometer, säger Seppinen.
Han betonar också att den civila makten i Lappland hela tiden var i finländarnas händer.
En aspekt att beakta var enligt Seppinen att Finland drabbades av direkt hungersnöd när Östersjön blev ett stängt hav genom att Tyskland hade kontrollen över Danmark och Norge.
– Vi fick livsmedel och krigsmateriel bara från Tyskland och de tyskkontrollerade länderna. Det var en nödsituation. Jag är på något sätt bestört över att man inte förstår att Finland var i verklig kris, säger Seppinen.
Seppinen har precis gett ut boken Itsenäinen Suomi vakoilun maailmassa 1917–1945 (Docendo) (Det självständiga Finland i spionagets värld). Nästa vår följer en fortsättning på boken.