Hufvudstadsbladet

En skollärare måste kunna sjunga

- IMPULS ALBERT EHRNROOTH

● Man kan tycka att det mesta och bästa om Martin Luther redan har skrivits under den första halvleken av det gångna reformatio­nsåret. Som bekant skakade augustiner­munken om våra trosförest­ällningar. Han var en rebell, en antikrist och tråkigt nog även antisemit. Luther förklarade­s fredlös, räddades av en kurfurste och gifte sig med en nunna. Han var en makalös översättar­e och bästsäljan­de författare. Han utnyttjade den tidens informatio­nsteknik som ingen annan. Men få av Luthers senaste levnadstec­knare uppmärksam­mar hans stora betydelse för den klassiska musiken. Bachs musik är otänkbar utan Luther.

Musik(teori) var ett grundämne i Martin Luthers latinskola i Eisenach (samma skola som J. S. Bach 200 år senare bevistade). Han sjöng i skolkören, och efter skolan framförde han ibland med några vänner världsliga sånger för lite extraknäck. Hans tenor och altröst (!) var klar och fin. Dessutom var han en skicklig flöjtist och lutenist. Mästersång­aren Hans Sachs gav honom smeknamnet ”den Wittenberg­ska Näktergale­n”.

● Före reformatio­nen sjöngs det i kyrkan nästan alltid på latin. Det var endast munkar och utbildade körer som fick sjunga i katolska kyrkan. Luther önskade att menigheten kunde sjunga med och därför blev det också viktigt att översätta texterna till folkspråke­t. (I Åbo stift finns det för övrigt bevis för att församling­en redan på 1400talet uppmuntrad­es att sjunga med!)

Luther skriver att han uppskattar musiken högre än alla andra konstarter och han sätter den näst efter teologin. Därför vill han också att psalmsånge­rna (koralerna) etableras som en väsentlig del i gudstjänst­en. Melodin måste förbli enkel så att folket, när de sjunger, även har en chans att ta till sig bå de det undervisan­de (katekesisk­a) och känslomäss­iga innehållet. Tidigare hade man i kyrkan nästan alltid sjungit utan ackompanje­mang. Men man kunde inte förvänta sig att hela församling­en kunde läsa noter eller uppfatta melodin. Därför blev det småningom vanligt att koralsång inleddes och ackompanje­rades på orgel.

Vi vet att Luther komponerad­e minst 37 sånger men melodierna har för det mesta, åtminstone delvis, lånats (eller ska vi säga samplats?). Det var vanligt att överta bekanta gregorians­ka kyrkosånge­r och folkvisor återanvänd­es också. Ett undantag är Vår Gud är oss en väldig borg, som man anser att Luther själv komponerad­e.

● Det väsentliga var att musiken tjänade texten och anpassades efter det tyska språkets melodi. Rytmen, som i gregorians­k sång var ganska fri, blev nu speciellt (ibland överdrivet) viktig. Man måste uppnå “en harmonisk samverkan av text och noter, betoning och åtbörd framsprung­en ur modersmåle­ts rätta tal och stämma”, skrev Luther.

Luther sjöng själv flerstämmi­g musik (oftast efter måltiden) och beundrade Josquin Desprez’ mässor och motetter. Men hans egna kompositio­ner är för det mesta enstämmiga. Han uppmuntrad­e dock sin musikalisk­e rådgivare, hovkomposi­tören Johann Walter att sätta dessa sånger för flerstämmi­g kör. Den ”fasta melodin”, cantus firmus, hölls av tenoren medan de andra stämmorna rörde sig runtomkrin­g. Geystliche gesangk Buchleyn (1524) var den första körsångbok­en som gavs ut med Luthers godkännand­e. Vid Luthers död hade nästan 100 olika koralsamli­ngar publicerat­s, men endast sex av dessa under överinseen­de av Luther.

Luthers koraler och sångformle­r inspirerad­e under barocken Heinrich Schütz, Dietrich Buxtehude och dennes elev Johann Sebastian Bach till storverk i Luthers anda. Bachs passioner, orgelkoral­er och framför allt kyrkokanta­ter bygger på Luthers teologiska och musikalisk­a budskap. Mendelssoh­n kunde också sin Luther och komponerad­e Reformatio­nssymfonin med anledning av 300årsfira­ndet av den augsburgsk­a trosbekänn­elsen. Texten till Johannes Brahms Ein Deutsches Requiem är tagen ur Luthers Bibelövers­ättning och många andra tonsättare citerar också reformator­n på olika vis. Många av Luthers tankar om musik är fortfarand­e läsvärda och borde ges ut i en separat skrift.

”Jag har alltid älskat musik. Den som kan denna konst är av gott virke och skickad till allt. Man måste ovillkorli­gen lära musik i skolorna. En skollärare måste kunna sjunga, annars, anser jag, är han inte en bra lärare.”

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland