Småbarnspedagogik är utbildning och fostran, inte socialt arbete

I en insändare (HBL 10.10) skriver Bettina Brantberg och Carina Kiukas om det arbete som barnträdgårdslärarna med socionomutbildning utför. En bra text, men ett par preciseringar behövs.

Brantberg och Kiukas betonar väl de styrkor som en socionomutbildning vid en yrkeshögskola ger. Skribenterna hänvisade till en intervju med mig som ingick i Aamulehti (15.9).

Artikeln i Aamulehti behandlade uppskattningen av barnträdgårdslärare. Jag lyfte fram vad arbetet är och vad det inte är. Avsikten var ingalunda att nedvärdera socionomerna. Många barnträdgårdslärare som har socionomutbildning är OAJ-medlemmar och vi är den enda fackorganisationen som nu och framöver bevakar barnträdgårdslärarnas intressen.

Det finns orsak att öppna diskussionen som nu förs om daghemspersonalens struktur.

Den nuvarande lagen om småbarnspedagogik betonar pedagogikens betydelse och i lagen uppställs starka pedagogiska och utbildningspolitiska mål. Lagen behöver dock kompletteras. Det saknas många stadganden som gäller småbarnspedagogikens kvalitet och personalen. Den nuvarande lagen tryggar exempelvis inte i tillräckligt hög grad rättigheterna för de barn som behöver särskild vård, fostran och utbildning.

Som grund för lagreformen beställde Undervisnings- och kulturministeriet en utredning om hur man kunde utveckla småbarnspedagogiken fram till 2030. Syftet var att få konkreta förslag baserade på fakta om vad som kan göras för att höja deltagandet inom småbarnspedagogiken. Vidare ville ministeriet få utredarnas syn på hur personalstrukturen kan utvecklas.

Utredarna föreslår att 40 procent av den vårdande, fostrande och undervisande daghemspersonalen bör ha en pedagogisk examen på universitetsnivå, medan socionomer och närvårdare tillsammans skulle utgöra 60 procent.

OAJ understöder förslaget, eftersom vårt mål är att höja daghemspersonalens utbildningsnivå. Enligt internationella rekommendationer borde hälften av daghemspersonalen ha en högskoleutbildning. I Finland är vi långt från detta mål. I många kommuner har endast en tredjedel av daghemspersonalen en högskoleutbildning. Läget är i

Enligt internationella rekommendationer borde hälften av daghemspersonalen ha en högskoleutbildning. I Finland är vi långt från detta mål.

detta avseende sämre än under 1970- och 1980-talen.

I utredningen uppmärksammas också yrkesbeteckningarna. De med lärarutbildning från universitet föreslås vara lärare inom småbarnspedagogik och de med yrkeshögskoleexamen föreslås vara socionomer inom småbarnspedagogik. Närvårdare och barnskötare skulle vara barnskötare inom småbarnspedagogik.

Verksamheten vid ett daghem är småbarnspedagogisk verksamhet. De nya normgivande planerna för småbarnspedagogiken definierar kvaliteten och verksamheten. Småbarnspedagogikens innehåll och verksamhet bör vara pedagogiskt motiverade.

Varje yrkeskår inom småbarnspedagogiken fyller en viktig uppgift, men alla har inte samma kunskapsområde. Därför bör man i kommunerna precisera personalens uppgiftsbeskrivningar så att varje anställds utbildning kommer bäst till användning.

Varje yrkesgrupp ska vara stolt över sin utbildning, så varför inte visa det också i yrkesbeteckningarna?