EU-länderna bokför asylprocesser för 15 miljarder som utvecklingsbistånd
En allt större del av utvecklingsbiståndet går till att ta emot flyktingar på hemmaplan, visar en europeisk rapport. Finland satsade mest utvecklingsbistånd på sig självt.
EU-ländernas sammanlagda utvecklingspolitiska budget ökade till 75 miljarder euro förra året, men rapporten Aid Watch som skrapat på ytan visar att 15 miljarder gick till asylprocesser och åtgärder för att förbättra den inre säkerheten.
– Det är tyvärr ganska vanligt man trixar med budgetsiffrorna, säger Niina Mäki, expert på utvecklingsfinansiering vid utvecklingscentralen Kepa.
Enligt rapporten nådde EU-ländernas sammanlagda bistånd 0,5 procent av bnp, men om man inte räknar med kostnaderna för flyktingmottagning och inre säkerhet stannar andelen vid 0,4 procent.
Samma mönster gäller för Finland. Förra året bokförde Finland kostnader på 118 miljoner euro för flyktingpolitiska arrangemang på hemmaplan som bistånd. Därmed hävdar Kepa att Finland självt är solklart största mottagare av sitt eget utvecklingsbistånd.
En avigsida med detta är att en allt mindre del av EU:s och Finlands bistånd når de utsatta människorna i världens fattigaste länder. Ändå är det fattigdomsbekämpningen och insatserna för hållbar utveckling som borde vara kärnan för utvecklingspolitiken.
EU-länderna har länge haft som mål att vika minst 0,7 procent av bnp för bistånd, men bara Danmark, Luxemburg, Sverige, Storbritannien och Tyskland nådde målet 2016. Hela 23 medlemsländer ökade sin biståndsbudget förra året. Finland hörde till undantagen och minskade den till 0,44 procent av bnp från 0,55 pro- cent året innan. Ett mera sällan uppmärksammat mål är att en del av biståndet (0,2 procent av bnp eller 0,15 procent i de nya EU-medlemsländerna) bör vikas för världens minst ut- vecklade länder. Här låg Finland aningen över strecket eller på 0,22 procent 2015, men rasade till 0,16 procent förra året.
– Det är grymt att vi backar så radikalt här, säger Niina Mäki.
Det är följden av regeringens omfattande nedskärningar i biståndet och av en omdirigering av pengarna från tredje sektorn till den privata sektorn. Företagen tenderar att investera i länder med växande ekonomi och någorlunda fungerade strukturer, och då når nyttan sällan fram till de mest utsatta i de fattigaste länderna.
Av rapporten framgår också att Finland viker klart mindre pengar för att finansiera klimatåtgärder och hjälpa flickor och kvinnor i tredje världen.