Tredje gången gillt för Anyuru?
Det kan bli tredje gången gillt för Johannes Anyuru men även Klas Östergren och Isabelle Ståhl har chans att få årets skönlitterära Augustpris. Bland de nominerade till fackbokspriset finns Hédi Fried.
För Johannes Anyuru, liksom för många andra, är Augustpriset ”ett spektakel men på samma gång ett instrument för att nå fler läsare”, något som har blivit allt viktigare ju äldre han blivit. Att De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har nominerats känns extra angeläget.
– För mig har det känts viktigt att en bok som handlar om islam i Europa och fascismen, om dynamiken mellan fascismen och terrorn, har blivit så läst och omtyckt. Att människor har läst och tänkt med hjälp av den, säger han om sin tredje nominerade bok.
Tematiken i Jörgen Gassilewskis nominerade roman Hastigheten är minst lika tung: folkmorden i Rwanda:
– För mig har det en aktualitet som aldrig upphör. Det känns som ett memento för alla de problem som vi har i nutiden med rasism och intolerans och så vidare, säger Jörgen Gassilewski.
Sjätte gången
Minst lika glad över sin nominering som alla andra är den redan Augustprisbelönade Sigrid Combüchen, sommed sin senaste roman Sidonie & Nathalie är nominerad för sjätte gången.
– Folk tycker väl att nu kan det vara nog med nomineringar men samtidigt känns det väldigt befriande, man är ute på något slags raksträcka.
Bland veteranerna finns även Johan Svedjedal, för fjärde gången nominerad till fackbokspriset, den här gången för sin rosade biografi om Karin Boye Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv.
Erfaren är också Klas Östergren, även om årets nominering för I skuggan av Sumak, bara är hans andra:
– Det här är ju ingenting man går och räknar med eller ens reflekterar över. Jag får se till att vara glatt överraskad ända tills priset delas ut om
en månad, säger han.
För debutromanen
Även Isabelle Ståhl är nominerad för andra gången. 2005 hade hon chans att få Lilla Augustpriset och nu är hon nominerad för debutromanen Just nu är jag här.
– Det är en existentiell samtidsroman om relativt unga personer som lever i någon sorts förlängd tonårstid som bara fortsätter och präglas av en rotlöshet.
– Svårt att säga. Klas Östergren sade till mig att man ska bete sig som att man ska vinna. Det tyckte jag lät bra.
Förmodligen helt chanslös men glad ändå är poeten Jenny Tunedal vars nominerade diktsamling Rosor skador delvis utspelas bland hadeshasande patienter på en demensavdelning.
– När jag är ute och läser den träffar jag människor som vill berätta sina egna historier om demens. Det här är en bok som skapar kontakt mellan människor och det är jag väldigt glad över.
Augustpriset delas ut i Konserthuset i Stockholm den 27 november.