Forskning i barnhälsa premieras
Sjukvård Vart femte år delas det största internationella priset i pediatrik ut i Finland. Arvo Ylppö-medaljen och en prissumma på 50 000 euro ges då till en särskilt framstående barnläkare. I år får amerikanen Steven H. Abman, som är expert på lungsjukdom
Den amerikanska barnläkaren Steven H. Abman har engagerat sig i prematurers andningsproblem i tiotals år. Hans forskning har bland annat gett fungerande behandling för sjuka lungor. Nu belönas han med den prestigefyllda Arvo Ylppö-medaljen. Samtidigt får inhemska forskare stipendier för att gå vidare med forskning som gagnar barns hälsa.
Belysningen är dämpad. Det enda som hörs är ett svagt surr av apparatur, men också det knappt förnimbart. Utanför fönstret vräker ett tungt snöblandat regn över Helsingfors gator. I kuvösen i sjukrummet på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, K7, vippar en liten naken fot.
Hit, till Kvinnoklinikens nybyggda våning, har Steven H. Abman promenerat längs tunnlar som går mellan Barnkliniken och förlossningssjukhuset. Han har startat dagen med att föreläsa för kolleger i en timme och nu kan han böja sig framåt, kika in i kuvösen för att få en skymt av henne med foten. Flickan därinne föddes den 5 september i graviditetsvecka 23+6 och vägde 600 gram när hon kom till världen. Så länge hon levt har hon behövt hjälp med att andas eftersom en så liten människas lungor inte mognat tillräckligt när födseln sätter i gång så tidigt.
Abman spricker upp i ett leende och involverar sig sedan i en diskussion med ansvariga läkaren Marjo Metsäranta och Sture Andersson, professor i neonatalogi. För fem år sedan var det Andersson som tilldelades det pris Abman nu ska ta emot. De tre läkarna går in i en intensiv diskussion. Hur skulle Abman stödja just den här babyns andning? Använder ni den här medicinen? Metoder, doseringar, diskussioner om att befria patienter från besvärligt slem i lungorna tar fart.
Abman är en av världens toppspecialister på nyfödda med andningssvårigheter. Han ställer frågor om kurvorna på datorerna, tittar på serien av lungbilder som tagits och nickar.
Rädda eller inte rädda
I början av sin karriär ifrågasatte Abman etiken i att rädda livet på de minsta prematurerna.
– På den tiden ansågs barn födda i vecka 28 vara väldigt små och svåra att rädda, men när jag sedan kom till avdelningar och såg vilken kärlek de där föräldrarna visade mot sina små tänkte jag om.
Andersson skjuter in att kunskaperna ökat, forskningen gjort framsteg:
– När jag började med det här på 80-talet dog kring 50 nyfödda per år på intensivvårdsavdelningen i Helsingfors. I dag är talet 15.
Under åren som gått har Abman och hans forskargrupper bland annat utvecklat en behandlingsform som går ut på att tillföra lite kväveoxidgas i den nyföddas andningsvägar. Metoden är effektiv när lung- blodcirkulationen hos nyfödda kommit i olag och metoden har förändrat statistiken. När de här störningarna förr ofta tog livet av babyerna är överlevnadsprocenten hög i dag. De facto återhämtar sig de flesta helt och hållet.
Hemma i USA leder Abman ett forskningsinstitut för hjärt- och lungsjukdomar hos barn. Institutet är en del av Colorado universitet och Abman arbetar både som forskare, lärare och barnläkare.
Under morgonens föreläsning har han konstaterat att det i dag är klart att lungor kan återhämta sig, men att vi fortfarande vet för lite om vad tidiga lungproblem har för effekter senare i livet. Han har berättat om det samarbete han leder mellan tio amerikanska center som nätverkar för att förbättra behandlingarna vid lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi, BPD. BPD innebär att lungorna drabbas av ärrvävnad och att de har för få av de lungblåsor som behövs för att syre ska upptas av kroppen och koldioxid vädras ut ur den. De tio centren utbyter bland annat erfarenheter av olika ventilationsmetoder och diskuterar alltså frågor om hur prematurers in- och utandning bäst kan stödjas.
”Vi ska stödja livskvalitet”
Abman säger att man alltid måste tänka på vilken behandling som kan vara ”a more gentle way”, den mest skonsamma stödmetoden för ett omoget barn. Han poängterar att behandlingen av prematurer med lungproblem måste vara individuell och att babyerna ska ha det bra.
För Abman är parallella perspektiv intressanta: laboratorieforskning med försöksdjur, den kliniska verkligheten och behandlingar av de nyfödda samt frågan om stöd till familjerna.
– Det är viktigt att stödja föräldrarna att orka ta hand om ett barn som behöver extra omsorg. Åtminstone vi amerikaner flyttar omkring så mycket att det stödjande nätverk som familj och släkt utgör inte alltid finns tillhands.
Flickan i kuvösen har fördubblat sin vikt sedan hon föddes.
– Det här barnet växer och hjärnan är i skick, säger Abman nöjt.
Där återkommer han till etikfrågan som fick honom att tveka som ung läkare.
– Det räcker inte att vi lyckas få de här barnen att överleva. Vi måste också kunna hjälpa dem till en vardag med livskvalitet och då måste vi lära oss mer än att behandla lungor och hjärtan – vi måste lära oss att samtidigt skydda de här livens hjärnor. Därför behöver vi involvera kolleger med expertis av många olika slag.