Sandell: ”Måste banka in mera tålamod i skallen”
Sakta men säkert närmar sig Marcus Sandells comeback efter den stora, komplicerade operationen i vintras. Men redan nu har han fått njuta av att vara friskare. Det har han gjort med ett fiskespö i handen eller på ryggen av en Harley Davidson.
– ”Mare” har varit glad hela tiden!
Marcus Sandell skrattar till åt kollegan Samu Torstis kommentar om hur landslagets sommarträning gått. Och varför skulle han inte vara glad? Den stora rygg- och höftoperationen i vintras var en succé som påverkat enormt Sandells vardagliga liv både i backen och utanför.
– Ska vi säga att jag är gladare, säger Sandell och jämför med de smärtfyllda tiderna före operationen.
– Det har gått bättre. Orsaken jag gjorde den (operationen) var att det dagliga livet skulle bli lättare, vilket det också blev. Det är mycket skönt. Jag kan åka till gymmet eller backen och bara börja träna. Det är det som killarna märkt. Jag behöver inte fokusera på att vara på bra humör, säger Sandell leende på det alpina landslagets pressträff inför säsongen.
För ett år sedan hade en sådan här dag varit mycket annorlunda.
– En sådan här dag när man står i en halv timme hade varit svår för mig, berättar han.
För att inte tala om hårda träningspass. I dag kan Sandell åka rätt aggressivt och lägga sin vikt på benen. Men helt redo är han ännu inte. Hur det blir med säsongstarten på söndag är fortfarande öppet. Beslutet tar han i dag.
– Problemet är att jag inte kan sätta vikten hundraprocentigt på ena benet och tåla alla smällar som kommer. Det är inte någonting jag kan påverka, utan en tidsfråga.
Sandell hoppas att han kan tävla senast i världscuptävlingarna i december då det åks storslalom i Beaver Creek, Val d’Isère och Alta Badia.
– Med tanke på storslalomcupen och OS är det viktigt att vara med då. Om jag inte är med i cuptävlingarna då så har jag redan gått miste om fyra världscuptävlingar, hälften av säsongens tävlingar.
”Höga förväntningar”
OS hör givetvis till säsongens huvudmål men mycket måste ännu hända för att 30-åringen ens kan drömma om bra resultat i backen.
– Det viktigaste är för det första att komma tillbaka. Den stora utmaningen är startnumret. Nu är det 29 och då är det svårt att nå placeringar bland de fem, tio bästa för banan blir sliten och på grund av andra utomstående faktorer som påverkar. Men när jag vet vad jag kunde göra då jag var halvfärdig (6:a i S:t Moritz i mars 2016, 5:a i Val d’Isere i december 2015) så har jag ganska höga förväntningar, säger Sandell.
Men en nyckelfråga är tålamodet. Det gäller att skynda långsamt mot formtoppen.
– I de första tävlingarna vill jag bara komma tillbaka och ta de första placeringarna i topp-15, topp-10 och det kommer att kännas fint en liten stund. Men ganska snabbt kommer jag att få den där känslan att ”fan, nu vill jag vara ännu bättre”. Jag har kommit tillbaka för att jag vill ha de där placeringarna bland de tre bästa. Men jag måste banka in lite mera tålamod i skallen. Jag måste förstå hurdan situation och operation jag kommer från. Om jag är bland de trettio bäs-
ta i min första tävling är det helt fantastiskt.
Motorcykel och fiske
Med kroppen äntligen i skick har Sandell passat på att också njuta av fritiden i fulla drag. Sandell storsatsar på idrottskarriären men han är inte dumdristig. Det finns ett liv efter att skidorna, stavarna och pjäxorna ställts undan.
– Det jag gör nu får inte påverka åren efter det. Om jag skulle dra det här för långt och skada mig så illa att jag aldrig mera skulle kunna spela fotboll eller skida så inte skulle det vara värt det, säger han.
Sandell är ingen soffpotatis precis. I sommar fick han gräva fram en pryl som han i fjol inte kunde njuta så mycket av: hans Harley Davidson.
– Motorcykeln är en ny hobby. Det har alltid varit viktigt för mig att ha grejer som drar ner på det hektiska. Jag får vara för mig själv och njuta. Tidigare har det alltid varit fiskande.
Fiske, ja. Något Sandell länge brunnit för.
– Jag flugfiskar gädda. Vi började fiska med min kusin och några kompisar när vi var 14–15 år. Det har blivit en addiktion.
Efter några år i Italien flyttade Sandell tillbaka till södra Finland, som inte precis är den klassiska flugfiskarens paradis jämfört med åarna i Lappland eller de fina forsarna i Kranjska Gora, som Sandell passat på att uppleva då världscupcirkusen anlänt till Slovenien.
Men gäddor finns det gott om i Finska viken. Och då behöver man inte ha mer än ett par timmar fritid någon kväll och så bär det av.
– Jag hoppar i bilen, kör till landet och är där i ett par timmar och fiskar. Du har friheten med båten, kastar med grova flugor, med stadiga spön och gäddorna är aggressiva ...
Det är mycket nice, säger Sandell. Men lite tävling måste det ju alltid vara när man fiskar.
– Jag har ett vad som vi gjorde för sju–åtta år sedan med min kusin som är ett år yngre än jag. När båda har fyllt trettio, måste den som har en mindre rekordgädda bjuda den andra på en fiskeresa utomlands. När vi började ledde han men på samma fisketur fick jag en gädda på 9,6 kilo och ledde en stund. Men sen fick jag ett sms då jag låg på Innsbrucks sjukhus att ”sorry, jag fick en 13,9 kilos gädda”. Så jag är lite nere för räkning, säger Sandell och skakar på huvudet med ett skratt.