Sjukhusnätverket stärks bit för bit
Inom tio år ligger de största bitarna i sjukhuspusslet i huvudstadsregionen på plats.
Mögelskadade och slitna sjukhus i huvudstadsregionen har tvingat till snabba undanmanövrer och stora nybyggen. Om femton år borde de stora byggprojekten ha resulterat ett friskt och fungerande sjukhusnätverk. Efter två årtionden av intensiva renoveringar räknar man då med fyra stora sjukhuscampus i huvudstadsregionen.
Renoveringarna och nybyggena har behövts för att skydda patienter och personal, och för att modernisera i takt med att ny teknik och nya behandlingsmetoder introducerats. Nu, när vårdreformen snart ger patienter utökad rätt att delvis välja mellan offentliga, privata och tredje sektorns tjänster, är friska och trimmade offentliga sjukhus också ett måste.
På det stora sjukhusområdet i Mejlans i Helsingfors reser sig Tornsjukhuset, i folkmun Hilton, mot den hösttrötta himlen. Precis intill, vägg i vägg med den massiva sjukhuskolossen, står det tio år gamla Triangelsjukhuset. De två sjukhusen är fullproppade med olika specialiteter: på Tornsjukhuset, nyrenoverat sedan ett par år tillbaka, ligger patienter vars hjärta, blodkärl eller buk behöver repareras. Hit susar också ambulanserna med personer som fått en blodpropp i något av hjärnans blodkärl. I grannbyggnaden, på Triangelsjukhuset, genomgår patienter stamcellstransplantationer. Här ges dialys och här behandlas barn som fått cancer. En del av rummen är specialbyggda med tanke på lufttrycket; infektionskänsliga patienter, som de cancerdrabba- de barnen, kan skyddas i rum med övertryck och personer med luftburna smittsamma sjukdomar kan isoleras i rum med undertryck.
Besökaren kliver in genom en och samma entré oberoende av ärende.
Om fyra år kommer den gemensamma dörren att leda till ytterligare ett sjukhus, nämligen det nya Brosjukhuset, som får plats i Tornsjukhusets andra armhåla. Det har byggstart 2018 och när huset står klart framför den nuvarande Cancerkliniken – 2022 är det tänkt – kan en jätterockad mellan de kändaste sjukhusbyggnaderna i Helsingfors ta fart.
Olycksfall till Brosjukhuset
Några hundra steg från tornet och triangeln, i en anonym förvaltningsbyggnad bakom Barnkliniken, har projektchef Raija Malmström sitt kontor. De senaste fem åren har internmedicinaren och njurspecialisten Malmström arbetat som projektchef med uppgift att styra upp allt från nybyggen, renoveringsplaner och framtidsscenarier till snabba nödlösningar för sjukhusverksamheten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS.
Malmström viker ut ett finger i taget medan hon beskriver kedjan av flyttar. När det nya Barnsjukhuset på Stenbäcksgatan nästa år slår upp dörrarna tar det emot barnpatienter från den nuvarande Barnkliniken och Barnets borg. När de byggnaderna tömts kan i sin tur en renovering av de delvis svårt skamfilade lokalerna ta vid. Därefter kan plastikkirurgi och bröstkörtelkirurgi flytta in i den gamla Barnkliniken. Barnets borg, som i dag sköter barn med psykiatriska och neurologiska problem, renoveras eventuellt för tandläkarutbildningen, men en för-
säljning av byggnaden har också diskuterats.
Kedjan är längre än så. När både Barnkliniken och det nya Brosjukhuset står klara kan Tölö sjukhus låsa dörrarna en sista gång. Därefter är adressen för både svårt skadade olycksfallspatienter och neurokirurgiska patienter Brosjukhuset. Tomten som Tölö sjukhus står på viks åtminstone delvis för nya bostäder; en ändring av stadsplanen är redan i gång.
Kirurgens öde oklart
När det gäller två andra sjukhus är frågetecknen större. Kirurgiska sjukhuset på Kaserngatan fortsätter att ta emot patienter för ingrepp och korttidsvård långt in på 2020-talet, men om byggnaden ens ska vara i sjukhusbruk efter det är oklart. Aurorasjukhuset på Nordenskiöldsgatan stängs sannolikt som sjukhus, men Helsingfors stad kan starta vårdrelaterad verksamhet där senare. Tillsvidare hänger ändå behandlingen av infektionssjukdomar kvar, eftersom barncancerpatienterna var i desperat behov av friska rum och fick flytta till Triangelsjukhuset i stället för infektionspatienterna.
– När Brosjukhuset öppnar har vi tre sjukhusbyggnader förbundna med varandra på Mejlansområdet. Det ger 16 plus 18 operationsavdelningar och gemensam tillgång till flera hybridsalar, säger Malmström nöjt.
Hybridsalarna är bland annat utrustade med apparater för blodkärlsröntgen för att man ska kunna kontrollera ingrepp som görs genom blodådror. Samtidigt kan en hybridsal snabbt ställas om för akut öppen operation.
– En av de riktigt stora och fina sakerna är att vi kan sammanföra neurologin och neurokirurgin, säger Malmström.
Brosjukhusbygget har krävt undantagslov av Social- och hälsovårdsministeriet, och priset på det har skjutit i höjden under planeringsprocessen. För fyra år sedan beräknade man att sjukhuset skulle kosta 250 miljoner euro, men i november fjol fick HNS godkänna en 30 miljoner större prislapp. Brosjukhuset är det facto det största byggprojektet i HNS historia.
Esbo stad räddade i nöden
Barnmorskeinstitutet, som på grund av problem med inomhusluften nu tömts på förlossningsverksamhet och tog emot sin sista föderska den 18 oktober, har kvar den gynekologiska polikliniken i huset – förmodligen till årsskiftet. Var de 20 000 besöken per år ska ske sedan är oklart för tillfället. Barnpsykiatriska tjänster och bilddiagnostik flyttar ut under 2018.
– Att vi fick ut förlossningarna så snabbt kan vi tacka Esbo stad för. Där ställde man om och gav oss tillgång till nya avdelningar som egentligen var avsedda för geriatriska patienter. Det ger oss tid att sätta förlossningsavdelningarna på Jorv i skick, säger Malmström.
En specialitet som tillsvidare är hemlös är ögonsjukdomarna. Efter att Ögonkliniken evakuerats till Västra ögonsjukhuset på Drumsö 2013 visade det sig i våras att man kommit från ett sjukt hus till ett annat. Då fick ögonpatienterna flytta på nytt och börja besöka läkare i Ortons lokaler i Brunakärr i stället.
– Ögonklinikens hus är kanske i sämst skick av alla, men när det renoveras kan det få ta emot öronpatienterna, som nu håller till på Kirurgiska sjukhuset. Vi kanske faktiskt behöver få ett ögonsjukhus någonstans, om ... fem, sex år.
När alla flyttar klarats av om knappt femton år ska den specialiserade vården inom HNS finnas på fyra stora campus: Mejlans och Malm i Helsingfors, Jorv i Esbo och Pejas i Vanda. I Helsingfors söker sig stadsborna då (som nu) till samjourerna vid Haartmanska sjukhuset, Malm eller Barnsjukhuset när de brutit benet, lider av en infektion i halsen, har en trilskande blindtarm eller svår ångest. Föderskorna i huvudstadsregionen föder sina barn på Kvinnokliniken i Helsingfors eller på Jorv i Esbo. Då har förmodligen också ett sista och helt nytt storprojekt funnit sin form – nämligen en total omstrukturering av det nuvarande sjukhusområdet i Dal. Enligt de vidaste visionerna växer ett gemensamt sjukhus för både somatiska och psykiskt sjuka patienter fram där. Tillsvidare saknas dock bygglov.
Denna artikel är del 1/2 om det stora sjukhuspusslet i huvudstadsregionen. Artikel 2 /2 publiceras inom kort. I den reds planerna för sjukhusområdet i Dal ut.