Trumps rätt att bruka kärnvapen granskas
Är det rätt att USA:s president ensam kan fatta beslut om en kärnvapenattack? Frågan är aktuell i och med det verbala ordkriget mellan president Donald Trump och Nordkoreas diktator. Nu diskuteras den av utrikesexperter i senaten.
– Vi är oroliga för att USA:s president är så instabil, så volatil, och har en beslutsprocess som är så verklighetsfrämmande att han ger order om en kärnvapenattack som inte går i linje med USA:s nationella säkerhetsintressen, sade den demokratiske Connecticutsenatorn Chris Murphy enligt nyhetsbyrån AP vid mötet i senatens utrikesutskott.
Enligt reglerna är det enbart presidenten som kan fatta beslut om en kärnvapenattack. I princip kan ingen stoppa ett sådant beslut och när robotarna väl är på väg kan de inte återkallas.
Vad ses som hot?
Donald Trumps partikamrat, utskottets republikanske ordförande Bob Corker, gick på Murphys linje. Corker har tidigare varnat för att presidentens hårda ord mot Nordkorea ställer USA på gränsen till ett tredje världskrig.
– Presidenten ensam har befogenhet att ge en sådan order, oavsett om det sker som respons på en kärnvapenattack eller inte, sade Corker enligt nyhetstjänsten Bloomberg.
Flera experter vittnade inför utskottet, bland annat för att belysa termen ”omedelbart hot”. Det är ett sådant som skulle motivera att presidenten ger order om en kärn- vapenattack i förebyggande syfte. Enligt experterna finns det ingen tydlig definition av ett sådant hot. En kärnvapenbestyckad robot på en nordkoreansk avfyrningsramp skulle sannolikt kvala in, men det finns andra mer oklara scenarier.
Kan vägra
Den tidigare flygvapengeneralen Ro- bert Kehler, som var chef för USA:s centralkommando mellan 2011 och 2013, säger att kommandot i teorin kan vägra att utföra en presidentorder om en kärnvapenattack – om man finner att den strider mot lagen. Men en sådan vägran skulle följas av en ”mycket svår konversation” och sannolikt leda till att generalen i fråga byts ut till en mer samarbetsvillig.
USA:s president, som också är landets överbefälhavare, har alltid en person med en väska kallad ”den nukleära fotbollen” i sin närhet. Detta eftersom mycket snabba beslut krävs i den händelse USA hotas av en kärnvapenattack. Till exempel tar det omkring 30 minuter för Rysslands långdistansrobotar att nå USA. Givet den tid det tar att hantera koderna som finns i väskan och utföra själva ordern har en president omkring tio minuter på sig att fatta sitt beslut.
Det är oklart om utskottsmötet, det första om en presidents rätt att bruka kärnvapen sedan 1976, kommer att leda till vidare utredningar eller rekommendationer.