Torium är bättre än uran

ENERGI En typisk kärnkraftsreaktor använder på ett år 250 ton uran, som anrikas till 35 ton, men förbränner dock bara 6,5 procent av uranet. För torium behövs det bara ett ton per år och allt förbränns. De 35 ton uranstavarna skall förvaras i 100 000 år. Av toriums restprodukter behöver 83 procent bara tio år för att mista sin radioaktivitet och resten måste förvaras i bara 300 år. 100 gram plutonium återstår, men kan återanvändas.

Globalt har 2,6 miljoner ton torium hittats i marken, men man tror att det finns mera. Norge har de största reserverna i Europa, 5 procent, men Australien har 19 procent. Globalt har torium tre-fyra gånger mera reserver än uran. Dessutom är ett ton torium 15 gånger starkare än ett ton uran. Finland konsumerade 85,1 TWh elektricitet 2016 och behöver bara 9,6 ton torium för att producera sin elektricitet i ett år. Av anrikat uran behövs det för samma behov 35 ton.

5 000 ton torium kan täcka hela jordklotets behov av

elektricitet i ett år.

Redan nu kan man använda torium då Thor Energy i Norge producerar bränslestavar, som fylls med torium och uran. De används på prov i existerande kärnkraftverk.

I de nya kommande kärnkraftsreaktorerna består bränslet av en liten mängd uran 233 som i en upphettad saltblandning av litiumfluorid och berylliumfluorid bombarderar torium med neutroner som förvandlas till klyvbart material och producerar värme. Processen fortsätter automatiskt utan uran. Massan kan inte koka över, som i Tjernobyl, och inte heller råka ut för härdsmälta då den redan är smält vid vanlig arbetsdrift. Den kan heller inte fatta eld eller explodera. Med torium är kärnkraftskatastrofer i framtiden inte möjliga.

I Kina, Indien, USA och Norge sker intensiv forskning och man beräknar att de första toriumkärnkraftsreaktorerna skall vara i drift om cirka 15 år. Man har i Oak Ridge i USA prövat en nickellegering som material i reaktortanken och rörsystemet som klarade belastningen i fyra år,

sedan uppkom rostproblem. Man utvecklar nu en rostfri keramik av kiselkarbid som man tror klarar av glödhett salt och bestrålning av neutroner i flera årtionden.

Torium är räddningen och kommer att säkerställa elektricitetsbehovet på hela jorden för en mycket lång tid framåt. Kraftverken kan placeras nära storstäder och även under jorden utan risk OLOF PALMGREN Helsingfors