Psykiska första hjälpen kan också tränas
Att lära sig konstgjord andning och hjärtmassage kan rädda liv, men det kan också ett samtal på rätt plats i rätt tid. På kurser i den psykiska första hjälpen lär sig deltagarna bland annat förebygga självmord.
Finländarna är vana vid att anmäla sig till kurser i första hjälp pen. Vi lär oss återuppliva, stoppa blödningar och ringa 112. Men när grannens psyke sviktar vet vi inte alltid hur vi ska göra. När ska man handla? Hur ska man göra? På kurser i den psykiska första hjälpen lär sig deltagarna att skruva in örat på också svaga signaler. Då handlar det om att våga fråga hur den andra mår, lyssna utan att fördöma och sedan handla.
I det höga avskalade rummet på Lappvikens källa är koncentrationen påtaglig. Kursledarna Johanna Cresswell-Smith och Nonni Mäkikärki räknar upp myter kring självmord. Myt 1: Den som talar om självmord kommer aldrig att begå ett.
– Det stämmer inte. Den som talar om att ta sitt liv behöver tas på allvar eftersom den här personen kan ha sådan ångest eller vara så deprimerad att självmordet känns som den enda lösningen på problemet, säger Cresswell-Smith, projektkoordinator på Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Myt 2: De flesta självmord sker oväntat och utan förvarning.
– Det stämmer att en del självmord kommer som en överraskning, men det är viktigt att förstå att varningssignalerna ofta finns där och att man kan lära sig att uppfatta dem, säger Mäkikärki, som är verksamhetskoordinator på Psykosociala förbundet.
Myt 3: En person med självskadebeteende har beslutat sig för att dö.
Den här myten har kommenterats en stund innan genom filmen Ett steg för livet, där 18-åriga svenska Moa förklarat att hon egentligen inte ville dö när hon försökte ta sitt liv, utan att hon bara inte visste hur hon skulle orka leva. Hon har talat om känslan av isolering och instängdhet, och gett en rad råd: sätt dig intill, skicka ett sms, fråga hur den andra mår och om du kan göra något för hen, visa att den andra har betydelse. En så enkel gest kan vara avgörande för om den andra orkar vidare eller inte.
”Medborgarfärdighet”
Myterna som diskuteras på kursen återfinns också i Världshälsoorganisationen WHO:s rapport Preventing suicide från 2014. Den har översatts till finska under rubriken Itsemurhien ehkäisy av Föreningen för mental hälsa i Finland, som byggt upp en tvådelad kurs i den psykiska första hjälpen. Dagens kurs är ett samarbete mellan föreningen, Psykosociala föreningen Sympati, Samarbetsförbundet kring funktionshinder och Lappvikens källa, som i dag verkar i den förra psykiatriska sjukhuset i Gräsviken.
Kursdeltagarna har varierande bakgrund. De är socialarbetarstuderande, församlingsanställda, personer som gör ett branschbyte till närvården – alla med vilja att stödja andras psykiska hälsa. Diskussionen kring självmord är ett tema bland andra och tar avstamp i grundtanken med kursen: att kriser kan ta en god vändning.
– Den psykiska första hjälpen borde vara en medborgarfärdighet och var och en kan träna upp den, säger Mäkikärki.
Känslor som stärker
Utgångspunkten är möjligheten till psykisk hälsa. Därför talar man hellre om människans friskfaktorer än om hennes riskfaktorer och påminner om vilka känslor som är stärkande – som glädje, en känsla som behöver vårdas för att inte vardagens brådska och stress ska kväva den.
– Var och en kan stärka sin psykiska hälsa, säger Mäkikärki och påpekar att kursen inte är någon terapi, men att den som förstår sina egna känsloreaktioner och vet hur en psykiskt stabil människa agerar också
Den psykiska första hjälpen borde vara en medborgarfärdighet och var och en kan träna upp den Nonni Mäkikärki
kan stödja andra. Det handlar alltså om att ha en balans i sitt eget liv när det gäller sömn, vila, mat, umgänge och fritidsintressen i kombination med en vilja att hjälpa.
Gruppen i salen lär sig fokusera på friskfaktorerna. Dit hör positiva människorelationer, inlärningsförmåga, förmåga att hantera konflikter, flexibilitet, utbildningsmöjligheter, arbete och en trygg livsmiljö. Ju fler man har, desto bättre mår man. I motsats till dem är riskfakto- rerna sådant som hemlöshet, skilsmässor, förluster, mobbning, övergrepp, våld, missbruk, ensamhet och känslor av hjälplöshet.
Kursmedlemmarna frågar: Hur gör man när någon verkar ha mer risk- än friskfaktorer i sitt liv? Hur vet man när man ska lägga sig i andras liv? Tänk om grannen blir arg? Hur hjälper man någon med pani- kångest? Samtalet kommer in på konkreta tips och om hur kriser är olika till sin natur. Då kräver de också olika slags insatser.
Det kan finnas ett före och ett efter. Den tonåring som verkar ha släppt alla sina intressen och tappat orken kan behöva få direkta frågor om självmord: Har du haft dödstankar? Har du tänkt ut hur du skulle göra? Har du försökt tidigare?
Våga fråga
Att inte våga ställa frågorna hänger ihop med mytbildningen.
– Men frågorna om självmord ökar inte risken för det. Däremot kan de öppna för ett samtal och en lösning. Ni kan lyckas ringa efter hjälp tillsammans och du kan stan-
na kvar som sällskap i ett akut läge, säger Cresswell-Smith.
Den som befinner sig i chockstadiet efter ett dödsfall, svår sjukdomsdiagnos eller en slitande skilsmässa kan i stället behöva praktisk hjälp för att komma över det akuta krisskedet: sällskap, en gryta mat, skjuts åt barnen eller hjälp med att ta ut hunden.
– Från chocktillståndet sker en mognad tills man är mottaglig för annan hjälp, men till dess kanske du kan droppa ner en broschyr med kontaktuppgifter till stödföreningar i postlådan, säger Cresswell-Smith.
Kursens första del beskriver olika slags våld: ekonomiskt, religiöst färgat, fysiskt, psykiskt och sexuellt.
– Där fysiskt våld och risk för död finns med får man se till att ställa frågan om hur det är ställt i ett läge där den som är våldsam inte hör, säger Cresswell-Smith och talar om hur det kan vara en akut hjälp att hjälpa med att göra upp en flyktrutt eller packa ett hemligt flyktbagage för den som lever under hot. Den hotade kan behöva hjälp med att dokumentera övergrepp så att dokumenten inte kan hittas av fel person.
Hur vet man då att den psykiska första hjälpen – stödet – behövs? Kursledarna visar mer film och talar om svaga signaler. Kanske någon inte kan använda sitt bankkort för att en annan tömt kontot. Kanske en lagspelare inte kan komma på träning för att en närstående bestämt att hen inte får gå i träningskläder. Genom övning kan örat skruvas in på en frekvens som fångar upp också de svaga signalerna i bruset av allt annat.