Trafik Ny avgasmätning visar högre förbrukning
Utsläppstest Bränsleförbrukningen i bilar som typgodkänns efter den 1 september 2017 mäts enligt en ny och mera realistisk metod. Det nya testet ger för de flesta bilar en högre nominell förbrukning och därmed högre bilskatt – men först efter en övergångs
Den nya avgasmätningsstandarden WLTP ger bilarna realistiska förbrukningssiffror och 20–30 procent högre utsläpp. Bilarna förändras inte, mätvärdena ligger bara närmare sanningen. Mest drabbas hybrider och små bensinmotorer med turbo. Redan nu gäller WLTP för helt nya modeller, om ett år för alla nyregistrerade bilar. ●
Den standardiserade så kallade körcykel som använts i Europa som underlag för koldioxidutsläppsmätningarna de senaste decennierna heter NEDC (New European Driving Cycle). Den har rötterna i 1970-talet och höll streck ganska väl på 1990-talet och egentligen ända in på 2000-talet.
Nu har dock biltekniken utvecklats så att testet kan ge helt orealistiska värden. Bilen står enligt testet exempelvis stilla en betydande del av testtiden – och då stänger moderna motorer med stop/start-automatik automatiskt av sig. Ett annat exempel är laddhybridbilarna som kan gå på el en stor del av testet.
Även för dagens turbomotorer blev den gamla körcykeln alldeles för snäll eftersom accelerationerna sker långsamt och hastigheterna är orealistiskt låga under landsvägsdelen.
Under gångna decennier hade bilarna däremot klart svagare motorer än i dag. Eftersom de måste arbeta hårdare var mätningarna mera realistiska.
Övergångsperiod
Nu har det utlevade avgastestet i alla fall ersatts av den mera realistiska körcykeln WLTP (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure) den 1 september. Allmänt sagt kommer de officiella förbrukningar- na, och därmed CO2-utsläppen, att stiga eftersom den nya testmetodiken ligger närmare dagens verklighet.
Medan det gamla förbrukningstestet kördes enligt en helt teoretisk körprofil har den nya teststandarden utvecklats genom verkliga kördata. Därför ska WLTP bättre representera verklig körning och vara mera rättvisande än föregångaren.
Den nya körcykeln innehåller betydligt mera accelerationer och inbromsningar, landsvägskörningen går i högre hastighet och bilarna står mindre på stället. Resultatet uträknas dessutom som ett medeltal av den lättaste och tyngsta modellversionen med en viss motor.
Det bestäms även noggrannare än tidigare hur växlarna får användas samtidigt som bränslekvaliteten och testutrymmenas temperatur regleras noggrant. Under testet ska också vissa eldrivna funktioner vara påkopplade, vilket inte var ett krav i det gamla testet.
Under brytningsperioden kan bilar ha två olika förbrukningsvärden, ett enligt den gamla och ett högre enligt det nya mätsättet. Förstås innebär det inte att bilarnas verkliga bränsleförbrukning ökar, utan endast att testmetoden ändrat.
Samtidigt innebär högre CO2-värden att bilarnas koldioxidbaserade beskattning blir strängare. Bilpriserna stiger dock inte plötsligt, eftersom det kommer att finnas en övergångsperiod på några år under vilka särskilda omräkningstabeller används för att utjämna skillnaden.
Felmarginalen ökat kraftigt
Typiskt för en bilmotor är att bränsleförbrukningen stiger kraftigt när man trampar ned gaspedalen aggressivt. Redan en liten motvind kan till exempel öka förbrukningen klart.
Därför är det inte att undra på att skillnaden har vuxit kraftigt mellan de uppgivna värdena enligt det gamla utsläppstestet och den verkliga förbrukningen i normal trafik.
Enligt den ideella organisationen ICCT (International Council of Clean Transportation) var skillnaden mellan uppmätta och verkliga koldioxidutsläpp i medeltal nio procent år 2001 men hela 42 procent år 2015.
Eftersom koldioxidutsläpp är ekvivalent med bränsleförbrukning innebär det att om du köper en bil som ska dra fem liter i medeltal är det helt normalt att den kan dra sju liter. Om du inte snålkör på allvar, förstås, så att du har elektroniken avstängd, undviker att lasta bilen och kör i medvind.