Kommunicera mera för en bra relation
Familjeterapi fick sitt genombrott på 1970-talet. Även om mycket har förändrats sedan dess är relationsproblemen liknande, menar psykoterapeuten Anders Nyman. – Glöm inte att docka vid varandra varje dag, råder han.
Anders Nyman funderar på vad han ska säga till sin son på lördag. Sonen ska gifta sig och hans pappa vill förstås säga något om kärlek som väger, ge ett råd om hur man vårdar relationen.
– Det ska vara något jag skulle kunna brodera i korsstygn, skojar han.
Anders Nyman är svensk psykoterapeut och har tillsammans med Allan Linnér, även han psykoterapeut och känd från Radiopsykologen i P1, skrivit boken Kärlekens koreografi – du och jag och vi hos psykologen. Båda har arbetat länge med parterapi och berättar i boken om sina erfarenheter.
Både Anders Nyman och Allan Linnér var med när par- och familjeterapi introducerades på 1970-talet. Då uppstod en vildvuxen flora av metoder för att hjälpa par i kris. Bland annat kunde det hända att man pucklade på varandra med tygbatonger klädda i Marimekkotyg för att uttrycka ilska och frustration.
– Det går att skratta lite åt det där i dag men det fyllde nog en funktion då, för att öppna upp, säger Nyman.
Kontexten har förändrats lite sedan dess, i dag är sms-kommunikation och sociala medier en del av bilden, liksom diagnoser och bonusfamiljer.
– Anledningarna till att man som par söker terapi är ändå ungefär samma. Man upplever ofta att man har kört fast, att man inte kan kommunicera, säger Anders Nyman.
Fånga det underliggande
När ett par söker hjälp påbörjar Anders Nyman en sorts kartläggning. Det gäller att genomlysa och tolka de dolda budskap som kan finnas i parets formulering av problemet.
– Vad är konflikterna uttryck för? Ofta ryms existentiella frågor i det som paren initialt presenterar. Terapeutens uppgift kan vara att sätta ord på vad som kommuniceras på den här underliggande nivån, förklarar Anders Nyman.
Till exempel kan paret säga att man har mycket skilda uppfattningar om städning, hur grundlig den ska vara och när den ska utföras. Det underliggande budskapet kan vara ”du månar inte om trivseln hemma, men det är viktigt för mig”, ”du tänker bara på dig själv”, ”du får mig att känna mig värdelös”.
– Under det lagret kan det finnas känslor och frågor som är än svårare för paret att tyda: Duger jag? Älskar du mig egentligen? Respekterar du mig och tar du mig på allvar? till exempel, säger Anders Nyman.
Om inte dessa dolda frågor och budskap uppmärksammas riskerar paret att hamna i en smärtsam kamp om på vems villkor relationen ska levas.
Många par upplever att de har kört fast i tjafs, i ett kommunikationsmönster som dels upprepar sig, dels inte leder någon vart.
– Tjafs är att föredra framför tystnad, eftersom det kan hjälpa till att definiera problemet, men ibland används det för att undvika en större konflikt. Det är lättare att tjafsa än att sätta ned foten och stå för sin åsikt, och på allvar lyssna på vad ens partner har att säga, säger Nyman.
Vad är konflikterna uttryck för? Ofta ryms existentiella frågor i det som paren initialt presenterar. Anders Nyman
Inte sluta prata
I terapin kan man få hjälp med att prata med varandra, att se vad som ligger bakom tjafs och tolkningar. Ibland är det till och med nödvändigt att införa samtalsregler. För det är trots allt kommunikationen som är nyckeln till ett fungerande förhållande, säger Anders Nyman.
– Man ska inte sluta prata med varandra. I tystnaden växer föreställningarna och till slut kan det vara för sent.
Vad blir då rådet till sonen? Anders Nyman funderar på en textrad från Bruce Springsteens platta Lucky Town och låten If I should fall behind.
– I’ll wait for you. If I should fall behind, wait for me. Att inte springa ifrån varandra, det är viktigt.