Presidentkandidater vill utreda vad EU:s försvarsartikel innebär
Icke oväntat var säkerhetspolitik temat för den tredje debatten mellan presidentkandidaterna i går.
Den tredje presidentvalsdebatten ägde rum i likhet med den andra i Helsingfors universitets solennitetssal. Debatten arrangerades av föreningen Maanpuolustuskurssiyhdistys och temat var säkerhetspolitik.
Centerns kandidat Matti Vanhanen var frånvarande i den senaste debatten på grund av rytmstörningar i hjärtat, men i går var tillbaka.
Frågorna kretsade kring Finlands roll i internationella konflikter och hur kandidaterna skulle agera i en situation där ett annat land bad om militär hjälp av Finland i en situation där det finns risk att finska soldater förlorar sina liv.
– Det är något vi måste överväga noggrant. Presidentens uppgift är i första hand att skydda Finland och Finlands folk från angrepp. De övriga EU-länderna kommer vi så klart att bistå, sade Tuula Haatainen (SDP).
Artikel 42.7
Pekka Haavisto (Gröna) påpekade att Finland redan i dag deltar i fredsbevarande operationer där det finns risk för att finska soldater ska omkomma.
– Vi måste ta ansvar. Enligt EU:s försvarsartikel 42.7 är Finland förbundet att bistå andra EU-länder, men naturligtvis försöker vi minimera risken för våra soldater, sade Haavisto.
Laura Huhtasaari (Sannf) tyck- te att det viktiga var landets avstånd till Finland.
– Ifall krisen pågår långt från Finland höjs tröskeln. Men ifall det är fråga om till exempel Estland så blir Finland involverat på ett helt annat sätt. Men det viktiga är att vi kan återvända med hedern i behåll, sade Huhtasaari.
Vänsterns Merja Kyllönen däremot vände på frågeställningen.
– Presidentens uppgift är att bygga fredliga relationer med omvärlden så att vi aldrig hamnar i den här situationen. Vi besluter själv vilken sorts bistånd vi ger. Men ifall det smäller i Finlands närområde så tror jag inte Finland kan vända ryggen åt, sade Kyllönen.
President Sauli Niinistö (Saml) hänvisade i likhet med Haavisto till EU:s försvarsartikel.
– Det handlar om en balansgång. Ju större intressen Finland har, desto större risker måste vi acceptera. Vårt deltagande i det fredsbevarande arbetet har redan krävt dödsoffer. Det viktigaste för Finland är ändå hur EU-länderna tolkar försvarsartikeln. Ifall vi kan lita på att vi får hjälp, så är vi också redo att erbjuda den, sade Niinistö.
Allvarlig fråga
Hos Nils Torvalds (SFP) väckte frågan minnen om tiden som korrespondent i USA.
– I början kan stämningen vara entusiasmerande, men när zinkkistorna kommer så brukar det lugna ner sig. Så skedde det i USA när jag var korrespondent där. Vi bör allvarligt överväga när och hur vi mobiliserar, sade Torvalds.
Även Matti Vanhanen (C) refererade till sin erfarenhet.
– Som tidigare statsminister vet jag hurdant det är att ta emot besked om en soldats död. Vi bör agera på ett sådant sätt att vi stärker EU:s försvarsartikels trovärdighet. Vårt svar bör alltid vara positivt men vilken sorts hjälp, diplomatisk eller militär, vi erbjuder överväger vi från fall till fall. Det bör vara vår utgångspunkt, sade Vanhanen.
Den tredje debatten sändes på Helsingin Sanomats och Ilta-Sanomats webb-tv.