Smärtfri glukosmätning kan ta världen med storm
Mitt bland all hajp kring artificiell intelligens och mobilspel knegar forskare på i all tysthet för att ta fram tekniska lösningar som kan revolutionera vår hälsa och spara astronomiska summor inom hälsovården.
En nål- och smärtfri blodsockermätare i fickstorlek – låter det för bra för att vara sant? Varje dag borde världens över 400 miljoner diabetiker regelbundet mäta sin glukosnivå, oftast kräver det ett nålstick i fingerspetsen. Det blir tusentals stick per år, vilket många patienter upplever som så besvärligt och smärtsamt att de låter bli.
– Nålarna skapar risk för infektion, förändrar vävnaden och framför allt gör det att folk inte testar sig, inleder Edward Haeggström, vetenskaplig rådgivare för det forskningsbaserade uppstartsbolaget Glucomodicum som kommer att grundas våren 2018.
– Det gör att riskgrupper inte fångas upp och att diabetiker inte mäter tillräckligt ofta. Och diabetesrelaterade följdsjukdomar är som känt en enorm börda för hälsovårdssystemet.
Ironiskt nog är det en sällsynt slaskgrå novembereftermiddag då vi inför företagsmässan Slush, där Glucomodicums team deltar, åker till Gumtäkt för att möta Haeggström. Till vardags är han chef för elektronikforskningslaboratoriet vid avdelningen för materialfysik på Helsingfors universitet. Under kavajen döljer sig en allt annat än typisk professor: en finlandssvensk serieinnovatör och akademisk entreprenör med bakgrund vid bland annat Stanford, Cern och Harvard.
Med stöd av åratal av forskning i labbet deltar Haeggström i hela sex olika uppstartsföretag och projekt, sida vid sida med sina studerande. Glucomodicum är bara ett exempel.
– Jag tycker det är kul som professor att få smaka på sin egen produkt – att jobba med mina studerande och den vägen se vad jag lyckats med – och klarat av mindre väl – inom undervisningen, ler Haeggström.
Också Glucomodicum bygger på 3,5 års omfattande forskning inom en tvärvetenskaplig forskargrupp.
Blodrusch
Inom branschen pågår en global kapplöpning: många vill vara först ute på marknaden med en fungerande och pålitligt icke-invasiv (stick- och ingreppsfri) glukosmätare. Google försökte mäta glukos genom en smart kontaktlins, men drog tillbaka produkten.
– Det är som att spela poker med ett kort. Det är möjligt att någon ligger längre fram än vi och tar marknaden, eller så kanske någon köper upp vårt bolag. Vi har ett team, en idé, mycket snart ett patent och därtill fungerande teknik. Kommer vi att vinna på marknaden – det vet ingen ännu. Om ett år vet vi mycket mer, säger Haeggström till synes oberört.
Bland försöken som gjorts hittills har det visat sig att de flesta alternativa teknikerna för avläsning av blodsockervärden orsakar hudreaktioner, eller också är de för långsamma, opålitliga eller inexakta. Glucomodicum mäter glukosen i vävnadsvätska.
– Vi har fått lovande resultat från självtest med människor och uppnår en hög korrelation gentemot kommersiella mätare.
Tunga potentiella investerare har redan knackat på dörren.
Fickformat
Nästa steg är att förfina tekniken för att sedan licensiera den till läkemedelsindustrin samt företag inom bärbar, kroppsnära teknik, alltså tillverkare av smarta klockor och armband.
– Det roliga är att en av min företrädares studenter jobbade på samma problem för 30 år sedan genom att mäta glukos optiskt från örsnibben. Han åkte till Kalifornien och fick mycket finansiering, men produkten gick inte åt, funderar Haeggström, vars intresse för glukosmätningar väcktes under en vistelse vid Harvard.
Diabetes är en stor global utmaning, vilket skapar en enorm potentiell marknad. Över hälften av världens 400 miljoner diabetiker bedöms vara icke-diagnostiserade, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Övervikt är också en betydande riskfaktor, och för typ 2-diabetes (vuxen- eller åldersdiabetes) befinner sig nästan två miljarder människor i riskgruppen. I Finland är antalet hela 300 000.
Tänker utanför forskarlådan
Glucomodicum samlar kunnande från Finland, Sydamerika och Ryssland. För tekniken står uppfinnaren Alejandro Garçia som jobbar på Haeggströms laboratorium, för den kommersiella biten står Jokke Mäki som har bakgrund på Nokia.
– Jag hade tur som stötte på Jokke. Jag skulle inte heller sitta här ifall personalen på Helsinki Innovation Service (universitetets avdelning för kommersialisering) inte hade varit aktiv. Därför vill jag rikta ett stort tack till dem! Det finns starka krafter inom den akademiska världen som tycker att vetenskapare ska fokusera på forskning och, att det är mindre fint att syssla med kommersiella applikationer. Haeggström rycker på axlarna. – Jag blir inte speciellt mycket lyckligare av att höja mitt saldo av vetenskapliga publikationer från 500 till 501. Alla som jobbar på universitet ska ingalunda hålla på med kommersialisering – men jag tycker att någon ska göra det. Forskaren ska själv få välja!