Justitieministern tror på reformen
Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) vägrar tro att domstolsreformen kommer att leda till försämrad service för svenskspråkiga. Den svenska servicen ska tryggas bland annat med nyinstiftade språknotarietjänster, säger han. För närvarande förhandlar Just
Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) vägrar tro att domstolsreformen kommer att leda till försämrad service för svenskspråkiga. Bland annat SFP har kritiserat reformen för att den kommer att försämra den svenskspråkiga servicen i tingsrätterna.
När SPT ber om en intervju med justitieminister Antti Häkkänen (Saml) hänvisar hans assistent till ministerns fullspäckade schema. Däremot går ministern med på att svara på skriftliga frågor. I sitt skriftliga svar försvarar ministern regeringens linje, precis som väntat. Han anser att domstolsreformen inte kommer att äventyra den svenskspråkiga befolkningens rättssäkerhet.
– De språkliga rättigheterna är en del av rättssäkerheten. Tingsrättens arbetsspråk är ändå inte ensamt avgörande för att de språkliga rättigheterna uppfylls, eftersom ärendets behandlingsspråk avgörs av kunden, skriver Häkkänen i ett mejl.
Det bör nämnas att Häkkänen har ärvt reformen av föregående justitieminister Jari Lindström (Sannf). Häkkänens uppgift handlar således mest om att verkställa.
Bland annat SFP har kritiserat reformen för att den kommer att försämra den svenskspråkiga servicen i tingsrätterna. Häkkänen påpekar att endast 14 procent av fallen i Österbottens tingsrätt behandlas på svenska. Vid övriga tingsrätter är de svenska fallens andel ännu mindre.
Vidare anser ministern att problemen med den svenska servicen kan lösas genom att tingsrätterna ser till att de har språkkunnig personal.
– Antalet språkdomare minskar inte, dessa kommer att finnas på tvåspråkiga tingsrätter även i fortsättningen. Därtill ska det finnas tillräckligt med språkkunnig kanslipersonal. Under en övergångstid ska det också vara möjligt att distansjobba på de verksamhetsställen som läggs ner, skriver ministern.
Med språkdomare avses domare som är vigda åt att betjäna på minoritetsspråket. I de största tingsrätterna kan det också finnas språkavdelningar, det vill säga enheter med svenska som arbetsspråk.
Digitaliseringen ska också göra det möjligt för svenskspråkiga kunder att få kontakt med svenskspråkig personal, ifall den inte finns till hands på platsen, anser ministern.
Hur många språknotarietjänster?
En väsentlig fråga för den svenska servicens framtid är utbildningen av ny domstolspersonal. I och med att Österbottens tingsrätt byter arbetsspråk från svenska till finska blir Ålands tingsrätt enda platsen där jurister kan göra domstolspraktik helt på svenska.
Häkkänen anser att problemet med praktikplatser kan lösas genom att instifta så kallade språknotarier i tvåspråkiga tingsrätter. En notarie är en jurist som auskulterar för att bli domare. Språknotarietjänsterna skulle vara reserverade för jurister som vill göra sin praktik på minoritetsspråket.
Tanken är att språknotarietjänsterna ska göra det möjligt att auskultera på svenska i Österbottens tingsrätt efter att arbetsspråket bytt till finska. Vid behov kunde språknotarier finnas även på andra tingsrätter.
Till skillnad från språkdomare är språknotarier en ny uppfinning. Instiftandet av språknotarietjänsterna är något som riksdagen förutsatte i samband med beredningen av domstolsreformen.
– Antalet språknotarier bestäms genom en förordning av statsrådet, den bereds på Justitieministeriet just nu. Ministeriet kommer att vara i kontakt med tingsrätterna för att utreda hur många tjänster de behöver, skriver ministern.
Jennimari Huovinen, förvaltningssekreterare på Justitieministeriet, säger att hon ännu i december kommer att skicka en förfrågan om intresset för språknotarietjänster till tingsrätterna.
Hittills har Österbottens tingsrätt haft tre och Ålands tingsrätt två praktikplatser, där kravet är att man har utmärkta kunskaper i svenska. Ålands två platser berörs inte av reformen.
Som en följd av reformen kommer det att jobba fler svenskkunniga domare och annan personal på en och samma tingsrätt. Därmed samlas det språkliga kunnandet i större enheter, där det blir möjligt att grunda svenska avdelningar. Antti Häkkänen
”Inte ett grundlagsproblem”
Justitieminister Häkkänen tror också att centraliseringen av tjänster kommer att leda till mera språkkunskaper på de kvarvarande tingsrätterna.
– Som en följd av reformen kommer det att jobba fler svenskkunniga domare och annan personal på en och samma tingsrätt. Därmed samlas det språkliga kunnandet i större enheter, där det blir möjligt att grunda svenska avdelningar, skriver ministern.
Överlag ser ministern inga problem i domstolsreformen ur de språkliga rättigheternas synvinkel. Han påpekar att förslaget har behandlats i grundlagsutskottet.
– Grundlagsutskottet anser inte att reformen är problematisk ur ett grundlagsperspektiv. Utskottet konstaterar att reformen som helhet inte äventyrar rättssäkerheten och att de språkliga rättigheterna kan garanteras med föreliggande åtgärder, skriver ministern.
Målet är att ändringarna i domstolslagen ska träda i kraft i januari 2019.