Alkohollagen luckras upp
Riksdagen röstade för att tillåta starkare alkoholdrycker i matbutiken
Omröstniningen slutade 98 mot 94 för att alkoholdrycker med upp till 5,5 volymprocent alkohol ska få säljas i matbutiken.
Därmed gick riksdagen mot socialoch hälsovårdsutskottets betänkande från torsdagen där man ansåg att procentgränsen inte skulle höjas.
Efter fredagens beslut uppstod också oklarhet kring distansförsäljning av alkohol. I den nya alkohollagen förbjuds inte distansförsäljning entydigt, vilket gör att det uppstår något av en gråzon.
– Alkos monopol är en betydligt tyngre fråga än om man tillåter försäljning av fyrans öl i matbutiken, säger Li Andersson (VF).
– Man ska inte syssla med sådan lagberedning som med flit lämnar en gråzon som sedan måste fyllas med Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat, säger Stefan Wallin (SFP).
Från regeringshåll tonar man dock ned frågan.
– Vi är på samma linje som Centern och vill utreda om det här beslutet innebär något som kan äventyra Alkos monopol, säger Simon Elo (Blå).
Enligt honom är regeringens linje att Alkos monopol är en bra sak, och han menar att det inte finns några planer på att skrota monopolet.
Det finns tre frågor som fyller pressläkaren på riksdagen: sexualitet, kärnkraft och alkohol. På fredagen var det alkoholen som lockade journalisterna, då röstade riksdagen om en liberalisering av alkoholpolitiken. När omröstningen var avgjord kraschade riksdagens internet för ett tag då den samlade presskåren ville se vem som hade röstat vad.
Omröstningen slutade med siffrorna 98 mot 94 för att alkoholdrycker med upp till 5,5 volymprocent alkohol ska få säljas i matbutiken. Dramatiken i omröstningen bestod av att socialoch hälsovårdsutskottet på torsdagen kom med ett betänkande där man ansåg att procentgränsen inte skulle höjas. I den sista omröstningen stod utskottets betänkande mot riksdagsledamot Sari Sarkomaas (Saml) ändringsförslag som var i enlighet med regeringens linje.
Det är sällsynt att riksdagen röstar mot utskottets betänkande och därför sammankallades riksdagens stora utskott direkt efter omröstningen. Stora utskottet hade möjlighet att ändra på riksdagens beslut i efterskott. Efter tre omröstningar var det ändå klart att riksdagens beslut står kvar och regeringens linje segrar.
– Stora utskottet röstade 13– 12. Det betyder att 5,5 volymprocent vinner, säger stora utskottets ordförande Anne-Mari Virolainen (Saml).
Därmed är den första behandlingen av den nya alkohollagen över. Lagen behandlas en andra gång i början av nästa vecka, men då är inga ändringsförslag längre tillåtna. Då handlar det om att godkänna eller förkasta lagen.
Höjningen delar åsikterna
Stefan Wallin (SFP) är tillfreds med riksdagens beslut att tillåta starköl i matbutikerna. Han röstade för höjningen, men poängterar att frågan inte är entydig. Det att det blivit så stor uppståndelse kring den nya alkohollagen visar tydligt på det här landets komplicerade relation till alkohol.
– Ingen kan förringa de problem och skador som alkoholen orsakar i Finland, men om man enbart tittar på skadeverkningarna så skulle vi aldrig ha släppt mellanölen fri 1969, aldrig liberaliserat alkohollagen före EU-
Det har redan varit diskussioner i plenum om att vi nu måste få mera resurser till polisen och barnskyddet för att motverka skadorna av det här beslutet. Li Andersson Vänsterförbundet
medlemskapet 1995, och inte heller 2004 då vi lättade på importrestriktionerna. Då skulle vi ha ett mycket större problem med hembränning, smuggling och Estlandsimport, säger Wallin.
Wallin ser dagens lilla liberalisering som ett steg mot en normaliserad alkoholkultur i Finland. Han vägrar tro att finländarna skulle vara genetiskt odugliga att kunna hantera alkohol på samma sätt som man gör i Mellaneuropa.
– Jag är för en konsekvent, stegvis, men försiktig liberalisering av den ganska rigorösa lagstiftning som vi haft hittills, säger Wallin.
Li Andersson (VF) är däremot besviken.
– Personligen stödde jag inte höjningen av volymprocenten, eftersom det finns mycket forskning som visar att det kommer att leda till ökad alkoholförbrukning och därmed ock- så ökade alkoholskador i samhället. Det har redan varit diskussioner i plenum om att vi nu måste få mera resurser till polisen och barnskyddet för att motverka skadorna av det här beslutet, säger Andersson.
Oklarhet kring distansförsäljningen
Men det som Andersson ser som mest problematisk i fredagens beslut är ändå inte höjningen av volymprocenten, utan oklarheten kring distansförsäljningen.
– Tänker man alkoholpolitiskt eller ur folkhälsosynvinkel så är Alkos monopol en betydligt tyngre fråga än om man tillåter försäljning av fyrans öl i matbutiken. Det som omsorgsminister Annika Saarikko (C) nu måste göra är att bereda ett lagförslag som tydligt förbjuder distansförsäljningen så att det inte uppstår någon juridisk oklarhet om Alkos monopol, säger Andersson.
Frågan om distansförsäljningen har betraktats som en vinst för Samlingspartiet, som vill bryta Alkos monopol. I och med att distansförsäljningen inte entydigt förbjuds i den nya alkohollagen uppstår en gråzon där lagen inte ger någon råd.
I likhet med Andersson är Wallin inte förtjust i dylika gråzoner.
– Man ska inte syssla med sådan lagberedning som med flit lämnar en gråzon som sedan måste fyllas med Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat. Har man en viss agenda så ska man säga det rakt ut. Jag tycker inte om hur man från regeringens sida försöker urholka Alkos monopolställning så att säga köksvägen. Vill man komma åt Alkos monopol så ska man säga det rakt ut, säger Wallin.
Personligen tycker han att så länge man betalar alla de skatter och acciser som hör till, är det inget problem att köpa lite vin från utländska vinbutiker på webben.
Nästa vecka höjs alkoholskatten
Simon Elo (Blå) är nöjd över att regeringens linje segrade. För honom handlar liberaliseringen av alkoholpolitiken om individens frihet att välja själv. Vad beträffar oklarheten kring distansförsäljningen vill han tona ner dess betydelse.
– Vi är på samma linje som till exempel Centern och vill utreda om det här beslutet innebär något som kan äventyra Alkos monopol. Men det är inte en så stor fråga att det hade varit värt att skjuta upp den här redan uppskjutna omröstningen ytterligare. Dessutom motsvarar den nya lagen den nuvarande på den här punkten, säger Elo.
Enligt honom är regeringens linje att Alkos monopol är en bra sak. Han ser inga tendenser inom regeringen att försöka krossa monopolet.
I och med att riksdagen godkände regeringens nya alkohollag kommer den nya alkoholskattelagen också att godkännas. Lagarna var kopplade till varandra så att om den första förkastas så förkastas även den andra.
Tanken är att när butikerna börjar sälja alkoholdrycker med upp till 5,5 volymprocent alkohol kommer konkurrensen mellan butikerna att leda till att konsumentpriserna på alkohol sjunker. Det skapar rum för en höjning av alkoholskatten, som ska leda till extra skatteintäkter på upp till 100 miljoner euro.
– Ändringen i alkoholskattelagen kommer att gå som planerat nu när 5,5 procent gått igenom, säger Elo.
Om den nya alkohollagen godkänns i andra behandlingen som väntat, så träder den i kraft den 1 januari 2018.